Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så in i Norden dåligt inom äldreomsorgen

Om inte äldreomsorgen får mer resurser och en bättre personalpolitik kan vi få se samma farliga nedåtspiral som inom akutvården. Foto: BARABAS ATTILA
Känslan av att inte räcka till för de äldre får många att fundera på att sluta i äldreomsorgen.
När resurserna tryter brister till sist omsorgen. Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX /
Äldreminister Åsa Regnér (S) måste få bollen i rullning. Foto: GEJO FOTO, SWEDEN
Alliansens äldreminister, Maria Larsson (KD), borde ha gjort betydli Foto: BERTIL ERICSON / SCANPIX

Oroar du dig för framtidens äldreomsorg? Det gör du rätt i - om du är svensk. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Sverigebilden" är het just nu. Tyvärr har ledarsidan bara sorgliga fakta att erbjuda i dag. 

Svensk personal i äldreomsorgen trivs sämst i Norden, visar en ny rapport som gjorts för Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Varannan svensk undersköterska och vårdbiträde funderar på att sluta. Det är alarmerande. Redan i dag är det svårt att locka personal samtidigt som antalet mycket gamla svenskar kryper mot all time high.  

Ingen politiker kan vara förvånad. Resurserna till äldreomsorgen har minskat sedan 90-talet, sett till behoven. Var fjärde äldreboendeplats har försvunnit sedan år 2000. 

Och personalens missnöje bara ökar. År 2005 övervägde fyra av tio att sluta, enligt en liknande undersökning. 

I dag är det alltså fem av tio.

Delade turer - nästan bara i Sverige

Att konkurrens mellan vårdgivare skulle ge bättre arbetsvillkor ser man inga tecken på när det gäller schemaläggning. Sverige sticker ut negativt jämfört med Norge, Danmark och Finland. 

I Sverige skulle var fjärde deltidsarbetande helst vilja jobba heltid. I Finland jobbar redan 9 av 10 heltid. Delade turer är ett annat svenskt gissel. Det drabbar nästan hälften av personalen på äldreboenden. 

I grannländerna förekommer delade turer nästan inte alls. Och Danmark har betydligt vettigare skiftpolicy. 

Antalet patienter per personal har ökat i Sverige sedan 2005 och de har samtidigt blivit mer vårdkrävande. Det innebär mer stress, tyngre lyft, fler sköterskor som har ont i ryggen nästan jämt - och en känsla av otillräcklighet, som tär. Utöver detta dignar personalen under välfärdssjukan "dokumentera mera!". Administrationen har ökat väsentligt på tio år. 

Inom hemtjänsten lider många av minuthysteri. Varje minut, hos varje patient, är bestämd i förväg. Flexibiliteten är noll. Resultatet blir inte bara stress utan också en nedbrytande känsla av att ledningen inte litar på personalen.

Svenska undersköterskor har det tyngst

Sammantaget halkar Sverige efter. 2005 klagade de svenska sköterskorna över fysisk och psykisk smärta i ungefär samma utsträckning som grannländernas personal. 2015 är läget mycket värre i Sverige. 

Vad ska man säga om det svenska förfallet? För det första att svenska politiker gullar skamlöst med äldreomsorgen i retoriken - men i praktiken har den försummats djupt. För det andra är alla de problem som listats ovan välkända, genomtröskade och omgivna av vallöften. Men det har inte lett just någonstans. 

Samtidigt tyder jämförelsen med Norge, Danmark och Finland på att det faktiskt finns lösningar inom räckhåll. 

Utvecklingen inom akutsjukvården förskräcker. Om inte äldreomsorgen får mer resurser och bättre personalpolitik kan samma onda spiral accelerera även där: personal slutar och de som är kvar får slita ännu mer. De slutar också eller sjukskrivs. 

Till slut inte bara lider patienter, de dör bokstavligen av undermålig vård.