Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Så här klarar vi inte gängen, ministern

Finansmarknadsministern Max Elger lovar att knäcka gängen – men det blir svårt med dagens sekretessregler.
Foto: SÖREN ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksrevisionen har just avslutat en granskning av myndigheten. Kritiken är skarp.
Foto: NILS PETTER NILSSON

Jakten på gängens pengar sinkas av obegripliga sekretessregler och en myndighet med häpnadsväckande stora interna problem.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ve det statsråd som inte följer de tuffa talepunkterna. Så strax före jul passade nye finansmarknadsministern Max Elger på att ge sitt bidrag till tjatandet:

”Alla stadsråd ska göra vad de kan för att knäcka gängen – för mig handlar det om att se till att de får större svårigheter att använda sina pengar”, sa han i DN.

Elger vill se ”öppna spjäll” mellan bankerna och finanspolisen, alltså mindre sekretess.

Det kan behövas. Men först och främst behöver statens egna myndigheter få tillgång till varandras uppgifter, vilket Expressens ledarsida påpekat fler gånger än vi orkar räkna. 

Ta Ekobrottsmyndigheten, den har inte registertillgång till Skatteverkets bas över bankkonton och värdefack. Inte heller till finanspolisens penningtvättsregister. Detta trots att det är poliser – 225 stycken – anställda av polismyndigheten som utför underrättelsearbetet hos myndigheten. 

Det är absurt. Men helt i linje med de alla de brottsbefrämjande regler om sekretess mellan myndigheter som regeringen ännu inte gjort något åt. Trots att också Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket med flera efterlyst förändringar, gång på gång.

Det borde regeringen ha tagit itu med för länge sedan. 

Den som bär byråkratiska blyskor kommer aldrig i kapp.

Men att Ekobrottsmyndigheten (EBM) under hela sin existens, den tillkom 1998, varit en källa till löje beror mycket på myndigheten själv. Generaldirektörer och åklagare, drygt 100, har ofta gått ut hårt för att sedan få se sina åtal falla platt i rätten. Och så har det varit problem med arbetsmiljö, inte minst de senaste åren.

Riksrevisionen har just avslutat en granskning av myndigheten. Kritiken är skarp. Slutsatsen är att verksamheten bör läggas ned eller göras om helt. Det utrycks mer byråkratiskt: ”regeringen bör genomföra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion”.

Granskningen bjuder på häpnadsväckande exempel på interna problem, här kommer två.

Myndigheten har fem olika IT-system som inte kommunicerar med varandra, så att information däremellan får skickas manuellt och därmed ibland tappas på vägen.

Personal med spetskompetens sätts att arbeta med enklare ärenden, trots att de komplicerade utredningarna drar ut på tiden.

Kanske klarar sig Sverige bättre utan EBM. Men en myndighet med 600 anställda som ska bekämpa ekobrott lägger man inte ner hursomhelst. Kanske hjälper det att byta generaldirektör under tiden regeringen låter utreda existensen.

Men det akuta är att minska sekretessen. Ge myndigheterna skyldighet att upplysa varandra om brottsmisstankar och ge dem rätt använda varandras register.

Brottslingar är startsnabba när de ser nya möjligheter, den som bär byråkratiska blyskor kommer aldrig i kapp.