Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

S talar med kluven tunga om utvisningar

Stefan Löfven är frustrerad över att utvisade inte lämnar landet. Men politiken har skickat dubbla signaler om återvändandet. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Stefan Löfven säger sig vara "frustrerad" över att personer med utvisningsbeslut blir kvar i landet. Men sanningen är att den politiska viljan att göra något åt saken har saknats.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I takt med att bilden av den terrormisstänkte Rakhmat Akilov klarnar blir omständigheterna alltmer besvärande. I juni förra året fick han avslag på sin asylansökan av Migrationsverket och i februari i år efterlyste polisen honom i syfte att verkställa utvisningen.

Trots att mannen dykt upp i Säpos ström av underrättelser fanns ingen flaggning av ärendet hos polisen. Det är ett misstag som man behöver gå till botten med när det akuta läget är över.

Men även om polisen hade fått informationen från Säpo hade det sannolikt inte gått att genomföra utvisningen. I dag är det i stort sett bara frivilliga utvisningar som görs till diktaturens Uzbekistan.

Säkerhetshot på fri fot

Det sätter fingret på något djupt oroväckande. Det finns ett betydande antal personer som har klassats som säkerhetshot av Säpo, men som ändå blir kvar i Sverige eftersom det inte går att utvisa till en lång rad länder. Hur många individer det rör sig om vill Säpo inte berätta. 

Förra året anmälde Migrationsverket 739 asylsökande/migranter som potentiella säkerhetsärenden till Säpo, vilket är en rekordhög siffra. Efter en granskning av ärendena motsatte sig Säpo uppehållstillstånd i 50 fall. I år väntas den siffran bli än högre.

Rättsväsendet kan försöka hålla personerna under uppsikt genom att kräva att de anmäler sig på den lokala polisstationen. Men faktum är att vi har människor i Sverige som har bedömts vara för farliga för att få uppehållstillstånd, men ändå rör sig fritt på gator och torg.

Det är en djupt otillfredsställande situation. Regeringen måste överväga mer effektiva sätt att skydda samhället, exempelvis användandet av fotboja.

Kluvna budskap om återvändande

Men inte heller rutinmässiga utvisningsärenden, som faktiskt går att genomföra, har prioriterats. Visserligen har den rödgröna regeringen gjort ett antal utspel på senare tid som syftar till att skynda på återvändandet. Bland annat ska polisen få rätt att göra razzior på arbetsplatser där man kan misstänka svartarbete.

Men samtidigt har antalet inre utlänningskontroller minskat dramatiskt och det råder akut brist på förvarsplatser. Bara hittills i år har polisen tvingats släppa tolv personer på fri fot på grund av platsbrist.

Och genom åren har rättigheterna för dem som väljer att ignorera ett avslag byggts ut. Papperslösa har numera rätt till både vård och skolgång. Flera kommuner har också valt att bevilja socialbidrag för familjer som väljer att gå under jorden. Den som orkar hålla sig undan i fyra år ges dessutom en ny chans att söka asyl. 

Ingen kan påstå att detta sammantaget visar en tydlig viljeinriktning från politikens sida. Snarare signalerar samhället stor ambivalens inför idén om reglerad invandring.

Statsministern ska inte delge sina känslor av frustration. Han ska leda landet. Om han menar allvar med att ett nej ska vara ett nej är det bara att utforma politiken därefter. 

 

Läs också: Fel att ge socialbidrag till papperslösa

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!