Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

S-sveket om LAS bådar riktigt gott

Foto: OLLE SPORRONG
Foto: SARA STRANDLUND
Foto: Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) lovade ökad trygghet i valrörelsen, men ska nu luckra upp arbetsrätten. Sakligt sett kan det dock bli en bra kompromiss.

Minns ni valrörelsen? Socialdemokraterna hoppas nog på att de flesta svarar nej på den frågan.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Trygghet var det stora temat för S. Bland annat lovade partiet "en handlingsplan med förslag som ökar tryggheten på svensk arbetsmarknad." 

LO genomförde en massiv telefonkampanj bland de egna medlemmarna för att varna för vad en röst på SD innebär, såsom stöd för en uppluckring av LAS. Efter valet tog LO åt sig en stor del av äran för att ha lyft Socialdemokraternas siffror i slutspurten.

Det var det då det. I april ska den rödgröna regeringen ha färdigställt direktiven till en utredning som syftar just till att göra arbetsrätten mer flexibel för arbetsgivarna. Lagen om anställningsskydd (LAS) ska ändras genom "tydligt utökade undantag från turordningsreglerna", som det heter i Januariuppgörelsen.

Det intressanta är att Socialdemokraterna inte ens låter nedslagna över denna långtgående eftergift åt Centerpartiet. "Jag delar Centerns uppfattning om att vi behöver göra något arbetsrätten", sade Löfven redan före jul. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) kvittrade uppspelt om alla möjligheter hon såg i Ekots lördagsintervju. 

Det är för kostsamt att säga upp av personliga skäl

Det är svårt att frigöra sig från intrycket att ledande socialdemokrater i själva verket är nöjda med att ha tvingats till denna reträtt. Med Lööf som alibi kan S frigöra sig från LO:s veton på arbetsmarknadsområdet.

Vad det gör med förtroendet för politiken kan man fundera på. Att det inte bygger tillit kan man nog vara säker på. Men för sakfrågan ser det ljusare ut. 

Betydelsen av arbetsrätten ska visserligen inte överdrivas. De borgerliga partierna har spelat upp arbetsrätten som en ödesfråga för svensk ekonomi. Så är knappast fallet. Men det vore utan tvekan önskvärt att hitta en bättre balans mellan anställda och arbetsgivare.

Det gäller till exempel vid uppsägningar av personliga skäl. Det är för kostsamt i dag att säga upp en person som har gjort sig omöjlig på sin arbetsplats. Det kan handla om anställda som kränker sina kolleger eller som vägrar att utföra sina arbetsuppgifter. Ofta tar det lång tid att få ett avgörande i Arbetsdomstolen, och det är orimligt att arbetsgivarens ska bära hela ansvaret för tvisten genom att fortsätta betala ut full lön under tiden.

Skala upp dagens princip om två undantag

Turordningsreglerna är ofta ett mindre bekymmer för företagen, men även där finns det skäl att se över balansen. I dag har småföretag med högst tio anställda rätt att undanta två arbetstagare vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

En rimlig kompromiss vore att utgå från samma grundprincip även för större företag. Ett företag med 50 anställda skulle exempelvis kunna få rätt att undanta i storleksordningen 5-10 arbetstagare från turordningslistan.

Tanken är att arbetsmarknadens parter först ska ges en chans att komma överens på egen hand. Löften om mer av kompetensutveckling ska bytas mot fler undantag i turordningsreglerna. Hotet om lagstiftning ska sätta press på parterna att nå en kompromiss.

Det är ett lovande upplägg. Synd bara att S-väljarna röstade för något helt annat.

 

Läs också: Nej tack till Annie Lööfs Las-revolution