Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

S-krisen har bara tagit en kort paus

Förtroendet för statsminister Stefan Löfven (S) har nästan fördubblats under coronakrisen.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Socialdemokraterna har ökat sitt väljarstöd från drygt 23 procent till 31 procent på några månader.
Foto: OKÄND

Socialdemokraterna går som tåget i opinionen denna vår. Men när vardagen återvänder kommer även S-krisen tillbaka. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det går bra nu för Socialdemokraterna. Sedan februari månad har partiet rusat från drygt 23 procent i opinionsmätningarna till runt 31 procent. Omräknat i antal väljare motsvarar det över en halv miljon nytillkomna, enligt SVT/Novus.

Det är en dramatisk scenförändring. Då – i slutet på februari – var S-krisen ämnet på allas läppar. Sverigedemokraterna hade rentav gått om S i flera mätningar och övertagit positionen som Sveriges största parti. Nu har SD halkat ner till tredje plats bland partierna med 18 procent i väljarstöd. 

Även Stefan Löfvens popularitet har ökat kraftigt under coronakrisen, låt vara från en mycket låg nivå. Numera har varannan svensk förtroende för honom jämfört med ungefär en fjärdedel i vintras.

Varför testas så få i Sverige? Varför sade regeringen att beredskapen var god när det inte stämde? De kritiska frågorna blir bara fler.

Betyder detta att krisen för Socialdemokraterna är över? Definitivt inte. Lyftet i opinionen är helt kopplat till den pågående pandemin. Precis som i andra länder har många väljare valt att sätta sin tillit till den sittande regeringen i orostider. 

Men det förtroendet kan snabbt förverkas om väljarna upptäcker att regeringen har misskött sitt uppdrag. Och dit är debatten redan på väg, långt innan en coronakommission ens har hunnit tillsättas.

Varför testas så få i Sverige? Varför sade regeringen att beredskapen var god när det inte stämde? De kritiska frågorna blir bara fler.

Dessutom syns nya orosmoln för Socialdemokraterna. I augusti ska den migrationspolitiska kommittén vara klar med sitt arbete. Miljöpartiet markerar allt tydligare att partiet inte tänker agera dörrmatta åt S, utan kräver en återgång till en mer generös invandringspolitik.

Samtidigt driver Centerpartiet och Liberalerna på för att luckra upp arbetsrätten i linje med den utredning som presenteras på måndag. Båda dessa sakfrågor visar på det grundläggande dilemmat för S: För att behålla makten har S behövt göra upp med partier som man står långt ifrån politiskt i avgörande frågor.

Om S i stället blidkar de gröna om invandringen och går C/L till mötes om arbetsrätten kommer partiet att blöda väljare.

S försöker skjuta det jobbiga framför sig och inta rollen som en sorts neutral ordförande. Men förr eller senare måste partiet bekänna färg. Och vilken väg man än väljer kommer det att kosta.

Om Socialdemokraterna väljer sakpolitiken och kör över MP respektive C/L riskerar partiet makten, förr eller senare. De gröna lämnar rimligen regeringen och C/L tackar för kaffet och konstaterar att januarisamarbetet är historia. Två av dessa tre samarbetspartier riskerar dessutom att åka ur riksdagen efter nästa val.

Om S i stället blidkar de gröna om invandringen och går C/L till mötes om arbetsrätten kommer partiet att blöda väljare. Alla de väljare som nu har strömmat från SD och S torde springa tillbaka in i Jimmie Åkessons famn.

S-krisen lär med andra ord återkomma, och det med besked. Stefan Löfven får passa på att sola sig i opinionssiffrorna så länge det varar.