Rutavdraget får hård kritik av Riksrevisionen i en rapport som presenterades under tisdagen. När avdraget för hushållsnära tjänster infördes 2007 var det med målsättningarna att svarta jobb skulle bli vita, att personer som står långt från arbetsmarknaden skulle komma i arbete och att köparna skulle få mer tid till lönearbete när de kunde leja ut sådant som städning, barnpassning och gräsklippning. Enligt Riksrevisionen når reformen bara delvis dessa mål – och finansdepartementets beräkningar att skatteavdraget betalar sig självt har enligt revisionen ”svagt empiriskt stöd”.
Subventionerade jobb till andra länders arbetslösa
På plussidan finns att en del svarta jobb har blivit vita, även om Skatteverkets bedömning att det rör sig om 11-12 procent är betydligt lägre än de 70 procent som finansdepartementet hade räknat med. För dem det gäller betyder ett vitt arbete större trygghet, att man tjänar in pensionspoäng och kvalificerar sig för a-kassa och sjukpenning.
Mest positivt är att personer som har fått rutjobb också fick en starkare förankring på arbetsmarknaden. Effekten är dock mindre än vad man hoppades.
Hushållsnära tjänster kräver inte högskoleutbildning, och rutjobben kan fungera som en integrationsåtgärd för personer med låg utbildning. I ett läge där arbetslösheten bland lågutbildade är 22 procent är det en viktig faktor att ta med i beräkningen när man utvärderar om reformen är värd pengarna.
Men integrationen gynnas bara om de utrikesfödda som får rutjobben redan bor i Sverige. En stor och växande andel – enligt Riksrevisionen är det svårt att beräkna exakt, men det handlar om uppåt en tredjedel av de nyanställda i rutföretagen – utgörs av arbetskraftsinvandrare.
Att svenska skattepengar ska subventionera anställningar åt andra länders arbetslösa var knappast tanken.
Lägg rut-remissen på is
Den största delen av arbetskraftsinvandrarna kommer från EU-länder, och med den fria rörligheten är det inte mycket att göra åt. Men varför tillåter Sverige att städpersonal hämtas från tredje land, när det finns gott om arbetslösa som kan ta jobben? Städare och hemservicepersonal var den sjunde största yrkesgruppen bland beviljade arbetstillstånd förra året. Det enda rimliga är att undanta dessa yrken från arbetskraftsinvandring.
Riksrevisionens kritik borde stämma till eftertanke i Rosenbad. Det första januaripartierna borde göra är att lägga den pinfärska rut-remissen som gick ut för ett par veckor sedan på is. När hela reformens effektivitet är ifrågasatt är det oseriöst att utöka rutavdraget från 50 000 kronor per år till 75 000, och dessutom lägga till nya branscher, såsom tvätteritjänster (men inte kemtvätt) och transport av prylar (men inte till återvinningscentralen).
Rut-utredningen borde i stället få ett nytt uppdrag: Undersök om rutavdraget är ett kostnadseffektivt sätt att nå målen, och om avdraget kan reformeras så att integrationspotentialen bättre tas tillvara.