Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rusta mot röstningar

Nio av tio röstade ja till att Åsele ska få en ambulans stationerad. Foto: Joel Marklund / Bildbyrån

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I söndags var det folkomröstning i Västerbotten. Skulle sjukstugan i Dorotea åter få fyra akutvårdsplatser med personal dygnet runt? Skulle Åsele få en ambulans stationerad i stället för en akutbil?

Svaret var ett rungande ja, nära av nio av tio var ense. Men valdeltagandet var lågt. Utom i Dorotea (75 procent) och Åsele (72). Av alla länsborna var de bara 29 procent som röstade.

Precis så brukar det vara när det hålls lokala folkomröstningar, fast det mest handlat om skolor. I de orter där skolor ska stängas går majoriteten och röstar, medan resten av kommuninvånarna stannar hemma.

I regel struntar då den politiska majoriteten i valresultatet, det är ju bara rådgivande. Den rödgröna landstingsledningen i Umeå sa i förväg att den bara skulle ta intryck om valdeltagande var över 50 procent. Det är rimligt.

Men egentligen borde det inte ha funnits något val. Inte i Västerbotten. Inte i Årjäng, Sunne, Laxå, Ljungby och Strängnäs som röstat om skolorganisationen. Politikerna i fullmäktige borde ha sagt nej.

 

Den lagfästa gången för folkomröstning är följande. Om aktivister lyckas få mer än var tionde röstberättigad att skriva på ett krav på folkomröstning måste fullmäktige ta ställning. För att stoppa valet krävs att mer än två tredjedelar av ledamöterna säger nej.

Politiker drar sig för att lägga veto, även om det sker. I Botkyrka ville insamlarna stoppa försäljning av kommunala bostadshus. Men valnämnden granskade underskrifterna på namnlistorna noga: strök bort dubbletter, utsocknes och namn med ofullständiga uppgifter. Vips fanns inga tio procent längre.

Vanligare är att politikerna ser generöst på listorna och att oppositionspartier ser sin chans att ge majoriteten ett tjuvnyp med hänvisning till Vikten Av Engagerade Medborgare.

Kommunala folkomröstningar har visst en viktig funktion. I Trosa ville den politiska ledningen byta länstillhörighet från Södermanland till Stockholm. I maj sa 60 procent av folket i världsänden sitt - och 60 procent sa nej till byte.

Men att rösta om enskilda poster i en budget är vanvettigt. Det gjorde man förr i Sveriges riksdag - med följd att utgifterna ständigt ökade. Alla utskotten ville visa sin makt över regeringen genom att lägga mer pengar på hjärtefrågor.

 

Numera har riksdagen valet att anta eller förkasta hela budgeten. Det är bra för Sverige. På samma vis bör kommunerna säga nej när kraven på folkomröstning om budgetposter dyker upp. Dels i omsorg om ekonomin, dels i omsorg om demokratin. För överkörda omröstningsresultat skapar bara uppgiven besvikelse.