Föreställ er att Jocke Ruistman, klimatforskare, intervjuas i Aktuellt om sin nya rapport som visar att flygets utsläpp har större klimatkostnader än någon har fattat, utom Gustav Fridolin.
Hur troligt är det att Aktuellts ankare skulle inleda med att misstänksamt fråga Ruistman varför han fick för sig att reda ut detta?
Och hur troligt är det att klimatforskaren skulle få frågan: "Tror du att din rapport kommer att användas i valrörelsen? Jag undrar om du har tänkt på, och tagit hänsyn till det, när du gör en sån här rapport."
Ett otänkbart scenario; forskare brukar överhuvudtaget sällan få frågan om varför de vaskar fram fakta - och om de har tänkt på hur fakta kan tänkas påverka politiken.
Aktuellt var ointresserat av forskarens fakta
Men i torsdagens Aktuellt fick ekonomidoktor Joakim Ruist just det bemötandet. Ämnet var dock migrationspolitik. Genomsnittsflyktingen innebär en kostnad för statskassan, både på kort och på lång sikt, finner Ruist. Närmare bestämt 74 000 kronor årligen, i snitt.
Dessa fakta verkade Aktuellt-redaktionen vara helt ointresserad av. Ankaret ville veta vad Ruist hade för (skum) agenda.
Det blev en total kulturkrock. Efter 20 sekunder av snart legendarisk tystnad, svarade Ruist förbryllat: "Ska jag tänka på hur (rapporten) kan komma att användas i valrörelsen? ...Om det finns en fråga där människor efterfrågar kunskap och jag levererar kunskap så tror ju jag att jag gör något bra."
Denna upplysta attityd tycktes programledaren Lotta Bouvin-Sundberg finna exotisk. Och frågan inställer sig: Hur ser SVT Nyheter på fakta och vikten av konsekvensneutralitet?
Förtroendet rasar för public service
Ruist-intervjun kan dessvärre inte avfärdas som ett enskilt magplask. Public service har i åratal framstått som aktivistiskt i migrationsfrågan.
Under flyktingkrisen talade SVT exempelvis om ett "kompetensregn". In i landet "strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer", påstod man - mer än var tredje syrisk flykting var högutbildad.
Men det var helt missvisande glädjesiffor, vilket bland andra ekonomidoktor Tino Sanandaji påpekade.
Sedan regeringens omläggning av migrationspolitiken i slutet av 2015, har journalistiken förändrats till det bättre. Men intervjun med Ruist visar att fakta om migration behandlas på ett helt annat sätt än fakta inom andra politikområden.
Föga förvånande visade årets SOM-mätning att förtroendet fortsatt rasar för SVT och SR, särskilt bland högerväljare. Vänstern känner däremot stor tillit.
Förtroendet lär inte bli mindre politiserat efter Ruist-intervjun. De som ser SVT som vänster-tv har fått en ocean av vatten på sin kvarn. De som tycker att objektiv journalistik är ovärderlig i en liberal demokrati, skälver.
Den stora frågan nu är om SVT inser vidden av sitt haveri och har tillräckligt med gry i sig för att borra i det.
Läs också:
Medierna måste klara det mänskligt svåra
Fotnot:
I tv-spelaren ovan syns senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång om krisen inom Socialdemokraterna.