Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Löfven kan inte beordra fram studentmössor till alla

Ambitiösa. Statsminister Stefan Löfven och hans gymnasie- och kunskapslyftsminister, Anna Ekström (S), vill ha "en gymnasieskola för alla".

Regeringen vill att alla ska fullfölja gymnasiet. Till vilket pris som helst?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I Sverige läser ovanligt många elever fysik på gymnasiet. Och det är ju alltid bra med förkovran. Men så vidare bra går det inte. Det har gått utför i 20 år. 

I en analys av det dåliga fysikresultatet i TIMSS 2015, en internationell kunskapsmätning, framhålls det att mer än 14 procent av svenska 19-åringar har läst två gymnasiekurser fysik. I fysiktoppländerna Slovenien, Ryssland och Norge är andelen runt hälften så stor. 

Den svenska bredden ses som en förklaring till det "breda" men måttliga TIMSS-resultatet: alla har inte lika goda förutsättningar att excellera i avancerad matematik och fysik, helt enkelt.  

Alla ska kunna fullfölja gymnasiet

Sveriges regering tror dock stenhårt på bredd. Man har levererat en hel hög med reformförslag för gymnasieskolan och en grundläggande ambition är att i princip alla ska gå på gymnasiet - och fullfölja det. 

Regeringen hade en liknande målsättning för högskolan: rekryteringen skulle breddas och lärosätena se till att studenterna fullföljde. Här fick S och MP dock retirera. Varningar om att kvantitetskraven skulle hota kvaliteten blev för högljudda. 

Nu har regeringen alltså en "alla ska med"-målsättning för gymnasiet. Och visst är det sant att en gymnasieexamen är ytterst viktig att ha på arbetsmarknaden. Det vore lysande om varenda kotte kunde skaffa en studentmössa. 

Men det ser ut att krävas stora insatser för att nå dit.

Bland inrikes födda har åtta av tio en gymnasieexamen vid 24 års ålder. För dem som invandrat före skolåldern går det lite sämre, enligt SCB. För utomeuropéer som kommer till Sverige när de är 13 år eller äldre, är det tufft: bara en tredjedel har en gymnasieexamen vid 24 års ålder. 

Totalt är det ganska många som har det knepigt.  

Men alla elever som behöver det, ska få stöd "i utbildningen i dess helhet", så att de lyckas, fastslår regeringen. 

Exakt vad stödet ska bestå i kan regeringen inte bestämma, förstås: behoven skiftar mellan elever och det finns inget Yes mirakelmedel. Men det ter sig som en resurskrävande operation i en era av väldig lärarbrist, inte minst vad gäller speciallärare. 

Kvantitetsmål kan undergräva kvaliteten

När lagstiftarna vrider upp utbildningsambitioner, utan att förvissa sig om att de är genomförbara, finns det alltid en risk att studenter tillåts rinna igenom sin utbildning och får betyg som de inte förtjänar. 

Om detta sker i gymnasiet blir det problem på högskolorna. Skolverket har studerat hur det gick för en kull gymnasiestudenter som gick vidare direkt till högre studier. De med skrala gymnasiebetyg hade svårt att klara sina högskolestudier, visade det sig. 

Störst problem hade de som kom från teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. 

Genom att locka studiesvaga till krävande studieprogram gör vi både dem och samhället en otjänst. 

 

Läs också:

Jämlikhet enligt S: Alla får en usel utbildning