KI: Vi talar öppet om vårt samarbete med Kina

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska institutet, svarar Ola Wong.
Foto: ERIK FLYG

Ola Wongs text om Karolinska institutets samarbeten med Kina är svepande, men frågorna bakom hans påståenden är väsentliga, skriver rektor Ole Petter Ottersen i en replik.

Detta är en extern replik på en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

I en text på Expressens ledarsida skriver den fristående kolumnisten Ola Wong att ”Karolinska institutet skruvar ned skyltar som hedrar gamla rasforskare – men samarbetar med företag som bidrar till förföljelsen av minoriteter i Kina.” Texten innehåller tendentiösa anklagelser och direkta felaktigheter, men väcker samtidigt viktiga frågor. 

Låt mig först bemöta en del av det Ola Wong hävdar.

Nej, jag beordrade inte något ”snabbt namnbyte på salar, labb och en väg” som en följd av ”ett studentuppror inspirerat av Black Lives Matter”. Frågan har i själva verket diskuterats internt och externt under åtskilliga år, vi har arrangerat seminarier, genomfört en utredning med interna och externa ledamöter, tagit upp det på vår webbplats och i min blogg ett antal gånger. Allt detta är väl känt och lätt att hitta i offentliga källor. Att komma med sådana här svepande påståenden som är direkt felaktiga gagnar inte debatten.

Nej, det handlar inte om ”utrensning av döda och ekonomiskt betydelselösa personer”. KI kommer tvärtemot vad Ola Wong hävdar inte rensa ut några KI-relaterade personer från vår historia. Tvärtom – och det har vi varit extremt tydliga med – kommer vi att fortsätta ta upp dessa namn i undervisning, i utställningar, på webbplatsen och i andra sammanhang just för att belysa universitetets historia, inklusive de delar som vi i dag, av uppenbara skäl, inte ställer oss bakom. Att ändra namn på en lärosal är något annat. Namngivning tolkas av de flesta som en hyllning till en person och hens gärningar. Av det skälet måste vi kunna stå för den personens gärningar när vi namnger lokaler.

Nej, KI är inte ”tyst om en mer akut etisk fråga – relationerna till Kommunistpartiets Kina”. Varifrån Ola Wong hämtar detta om tystnad är obegripligt. Paradoxalt nog länkar han själv i sin artikel just till KI och vår helt öppna redovisning av universitetets relationer till Kina. Vi har aldrig försökt dölja den samverkan som vi, liksom många andra lärosäten och organisationer, har med Kina. Förutom på vår webbplats, framgår detta i vår årsredovisning, i diverse informationsmaterial, i många intervjuer, artiklar och flera inlägg på min blogg, senast i fredags. Att anklaga KI för att vara tyst är inte bara tendentiöst. Det är fel.

Nej, det stämmer inte att KI inte svarat ”en vecka efter att jag bad om kommentar på kritiken”. I själva verket fick Ola Wong svar samma dag han skickade sina frågor. Hans frågor var dock så omfattande och komplicerade att vi förklarade att det här kommer att ta tid att få fram. Det handlade bland annat om att han ville få ut listor på samarbeten mellan KI och alla aktörer (inklusive institut, företag och organisationer) i Kina och Hongkong, finansieringsfrågor samt antalet doktorander från Kina. Det här tar tid att få fram och det förklarade vi också i meddelandet till Ola Wong. Ett mer utförligt svar skickades till Ola Wong i fredags eftermiddag. [KI:s svar redovisades i nätversionen av texten, när papperstidningen gick i tryck hade det inte inkommit. /Redaktörens anmärkning].

Nej, KI har inte ”låtit det kontroversiella och marknadsledande kinesiska genomikbolaget BGI uppföra ett laboratorium på dess campusområde i Stockholm”. Jag antar att han menar att vi köpt laboratorieutrustning av koncernen och det är helt riktigt. Det gjordes i inledningen av pandemin för att öka Sveriges möjligheter att genomföra analyser av PCR-tester. Under 2020 genomfördes mer än en miljon sådana analyser vid KI – ett mycket viktigt inslag i den svenska hanteringen av pandemin och en avgörande faktor för att klara av den testnivå som efterfrågades av politiker, medicinsk personal, regioner, myndigheter och inte minst av allmänheten. Upphandlingen har granskats och prövats av flera instanser utan att det riktats någon form av kritik. Företaget är inte svartlistat i Sverige och det finns inga restriktioner från svenskt politiskt håll som avråder eller förhindrar inköp från det. Ett stort antal andra – svenska och europeiska – universitet köper laboratorieutrustning härifrån.

Ola Wong för ett resonemang som sammantaget får det att framstå som att KI aktivt stödjer rasism genom att bedriva verksamhet (Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine) i Hongkong och upphandla laboratorieutrustning från ett enskilt kinesiskt företag. Oaktat hans svepande och insinuanta debatteknik, väcker det här viktiga etiska frågor. Det är också en diskussion som både jag och KI helt öppet drivit under flera år.

Genom internationellt akademiskt samarbete kan vi medverka till att sprida medvetenhet om vikten av akademisk frihet och mänskliga rättigheter. Isolation och bojkotter är ingen framgångsväg. Samtidigt får vi inte vara naiva. Vi är medvetna om att vår verksamhet i Hongkong långt ifrån är okomplicerad och väcker berättigade frågor. Detsamma gäller de övriga samarbeten och utbyten vi har med företag, universitet eller andra aktörer i länder med auktoritära regimer. 

Det här är en balansgång som vi ständigt arbetar med och som kräver kritisk granskning och debatt, såväl internt som externt. Det är en debatt som är nödvändig och som vi är beredda att ta. Bland annat därför har jag som rektor för KI nyligen inrättat en särskild rådgivande grupp, bestående av mycket kompetenta personer utom och inom KI, med uppgiften just att ge universitetsledningen råd i sådana här frågor – och hålla den debatten levande och aktuell.

Ola Wongs text hade varit betjänt av bättre faktakontroll och färre grundlösa insinuationer. Men frågorna bakom hans svepande och till stor del felaktiga påståenden är ändå väsentliga.   


Ole Petter Ottersen, rektor KI