Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Riksbanken måste stoppa lånefesten

Riksbanken måste ha en mer flexibel syn på inflationsmålet. Det går inte att elda på skuldsättningen utan att tänka på konsekvenserna.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Riksbankschefen Stefan Ingves har vissa likheter med Johan Rheborg i Killinggängets sketch "Kaminmannen". Rheborg spelar radhuspappan Åke som är besatt av sin braskamin. Trots att familjen går runt och svettas är det aldrig tillräckligt varmt i huset, enligt Åke. 

När veden är slut börjar han elda böcker och galgar, och när frun kommer hem efter jobbet har halva parketten slukats av kaminen. Elden får aldrig slockna.

Ungefär samma upptagenhet uppvisar riksbankschefen Stefan Ingves vid inflationsmålet. Riksbanken införde minusränta 2015, som tickat nedåt sedan dess. Trots varningar om överhettning fortsätter lånefesten. Riksbankens mål om två procents inflation är Ingves egen braskamin.

Orimligt billigt att låna

"Det är för billigt att låna, helt enkelt". Under en utfrågning i finansutskottet förra veckan konstaterade Riksgäldens ordförande Hans Lindblad det självklara. Svenska hushåll är belånade till tänderna. Amorteringskraven har inte kylt av bostadsmarknaden. Politiken kan självklart försöka mildra skuldsättningen genom olika åtgärder, som att trappa ner ränteavdragen. Men så länge man kan låna till nästan ingen kostnad kommer folk också att göra det.

I dag ligger reproräntan på - 0,5 procent. Konjunkturinstitutets senaste prognos konstaterar att svensk ekonomi är glödhet och att högkonjunkturen toppar nästa år. Enligt KI är det exporten som driver upp BNP. Men virket i den svenska ekonomin är inte långsiktigt hållbart. 

Rekordlåga räntor, som är Riksbankens medel för att få upp inflationen, kommer att straffa sig i framtiden. När räntorna stiger måste människor konsumera mindre för att klara av skyhöga bolån som tecknades då det var nästan gratis att låna pengar. I värsta fall kan det leda till en ny finanskris.

Flexibelt inflationsmål är bättre

I maj meddelade Riksbanken att man eventuellt vill återgå till ett flexibelt inflationsmål. I stället för det fasta målet på 2 procent vill man införa ett flexibelt mål mellan 1 och 3 procent. I sig är det positivt, eftersom det innebär att penningpolitiken kan utformas med större hänsyn till den finansiella stabiliteten. Men frågan är om det blir någon skillnad. Riksbanken har meddelat att man ändå kommer att sträva efter samma inflationsmål, och därmed samma räntepolitik.

Ingves tänker alltså fortsätta att elda på - trots att ekonomin går bra och sysselsättningen är hög, och trots att Riksbanken egentligen inte kan detaljstyra inflationen. Andra faktorer, som nivån på löneökningarna, spelar roll, vilket många experter påpekat i veckan.

Risken för överhettning i den svenska ekonomin är uppenbar. Riksbanken måste ta ansvar för den finansiella stabiliteten. Byt det fasta inflationsmålet mot ett flexibelt. I teorin, såväl som i praktiken.


Läs också:

Minusräntan slår hårt mot de fattiga