Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Regeringen stärker sin makt – ett decennium för sent

Senaste nytt om coronautvecklingen i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helgerna.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN TT NEWS AGENCY
Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Nu hastar Löfven igenom lagförslag som ska ge regeringen kraftigt ökade befogenheter för att bekämpa coronaepidemin. Arbetet med att förbereda landet inför nästa kris måste börja redan nu.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ändringarna i smittskyddslagen, som föreslås träda i kraft den 18 april och gälla i tre månader, skulle ge regeringen rätt att ta snabba beslut som annars kräver riksdagens godkännande. Det kan handla om att stänga nattklubbar och barer, köpcenter, caféer och sportanläggningar, men också hamnar och flygplatser. Eller att omfördela medicinsk utrustning mellan olika regioners sjukhus. 

Men det stannar inte där – regeringen vill hålla öppet för att kunna genomföra andra åtgärder, som man ännu inte vet vilka det är, om det skulle behövas för att stoppa spridningen av coronaviruset. Riksdagen har sedan att godkänna eller ändra åtgärderna i efterhand.

Fort ska det gå: Remisstiden är bara ett dygn – från lördag till söndag kväll.

Politikerna valde bort extra befogenheter

Det är ett problem att Sverige inte har haft lagstiftning på plats som ger regeringen tillräckliga verktyg. Istället för att fokusera på vilka beslut man måste fatta för att hantera krisen, har regeringskansliet måst ägna tid åt att fundera på vilka beslut man har rätt att fatta. Därför är det rimligt att regeringens befogenheter stärks under en begränsad period. Men att det sker först när krisen redan är ett faktum – sedan veckor tillbaka – är ett talande exempel på hur illa rustat regeringar av olika kulör har lämnat Sverige.

Redan 2008 förslog Grundlagsutredningen att Regeringsformens kapitel om krig och krigsfara även skulle inkludera vissa allvarliga, fredstida nödsituationer. I en allvarlig kris skulle regeringen kunna besluta om föreskrifter, som under vanliga förhållanden kräver riksdagsbeslut. Denna makt skulle inte vara oinskränkt – föreskrifterna skulle vara giltiga i tolv dagar och så snart som möjligt prövas av riksdagen. 

Men politikerna valde bort utredningens rekommendationer. Istället ska enskilda lagar – som smittskyddslagen och plan- och bygglagen – innehålla bestämmelser för nödsituationer. 

Borde skrivas in i grundlagen

Problemet är att kriser inte följer lagbokens uppdelning, utan kan lamslå hela samhället. Den pågående epidemin slår inte bara hårt mot sjukvården, utan berör också äldrevården, handeln, kommunikationerna, skolan och ekonomin. Det är därför inte konstigt att smittskyddslagen har visat sig otillräcklig.

Fördelen med att skriva in vilka särskilda maktmedel som regeringen kan använda i en kris i grundlagen är att det fångar in alla kriser – oavsett vilken sektor som drabbas eller om riksdagsledamöterna har kunnat föreställa sig dem i förväg eller inte. 

Att ge regeringen extraordinära befogenheter är ett stort beslut, men nödvändigt för att minska skadeverkningarna av covidkrisen. Men faktum kvarstår: Hade politikerna lyssnat på Grundlagsutredningen skulle regeringen inte ha behövt hasta ihop ett lagförslag över en helg, mitt i en pandemi. 

Arbetet med att analysera sårbarheter och föreslå förändringar måste påbörjas redan nu – om Sverige ska vara bättre förberett för nästa kris än vad landet var för denna.

 

Statsvetaren Jenny Madestam om att regeringen vill ha mer makt

Regeringen vill att den nya lagen, som ger den ökade maktbefogenheter, införs omedelbart och ska gälla i tre månader.