Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen Löfven har satt skräck i generaldirektörerna

Inför en framtid där behovet av självständiga och oväldiga myndigheter kan komma att öka har regeringen Löfven satt ett mycket oroväckande exempel. Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ann-Marie Begler, generaldirektör för Försäkringskassan, fick sparken av Annika Strandhäll i våras. Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX / SCANPIX SWEDEN

Det är inte speciellt konstigt om höga myndighetschefer har blivit mer osäkra i relationen till regeringen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När den nya borgerliga ledningen för Utbildningsdepartementet efter valsegern 1976 skulle träffa de opolitiska tjänstemännen möttes de av en skog av röda partinålar.

Efter de senaste decenniernas många maktskiften i Sverige är det sällan man hör talas om sådan öppen politisering på myndigheterna. Men det betyder inte att relationen mellan politiken och tjänstemännen är utan problem.

På onsdagen skrev DN att Ulla Sandborgh, generaldirektör för Svenska kraftnät, ville förhala offentliggörandet av en större prishöjning till efter valet. Enligt en källa ska anledningen ha varit att sänkta elnätsavgifter var en valfråga för regeringen och att myndighetsledningen inte ville irritera departementet.

Ulla Sandborgh själv förnekar att hon ska ha tagit några sådana hänsyn och höjningen offentliggjordes till slut ändå före valet.

Generaldirektören ville vänta till efter valet

Det är dock inte den enda anklagelsen om att dåliga nyheter ska ha fördröjts i samband med valet. Kvällsposten kunde i mitten av september avslöja att svensk gränskontroll fick kraftig kritik i en dittills opublicerad EU-rapport. Bland annat användes inte de riskindikatorer som tagits fram för att kunna fånga upp återvändande jihadister.

Flera poliser vittnade om att de på möten fått höra att rapporten var politiskt känslig och att den därför skulle undanhållas till efter valet. Polisledningen och regeringen förnekar att så ska ha skett.

Vad som verkligen skett i de båda fallen är svårt för utomstående att avgöra. Men om generaldirektörer och andra höga myndighetschefer har blivit mer osäkra i relationen till regeringen är det inte speciellt konstigt.

När socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, S, i våras sparkade Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler hette det att hon “inte hade levererat”.

Sanningen var att dock att generaldirektören levererat precis det som Strandhäll och regeringen vid upprepade tillfällen hade begärt : sjunkande sjuktal och bättre kontroll. Men i stället för att ta ansvar för den egna politiken valde socialförsäkringsministern att inför valet sparka en samvetsgrann tjänsteman.

Populister sparkar tjänstemän

Socialdemokraterna har länge försökt göra regeringsbildningen till en moralisk fråga. En röst på Ulf Kristersson skulle ge ett avgörande inflytande till högerpopulistiska krafter, brukar det heta. 

Ett utmärkande drag för populister är just att de inte accepterar den rågång mellan politik och myndigheter som är tänkta att begränsa den omedelbara folkviljan. Att sparka misshagliga tjänstemän är ett standardverktyg.

Inför en framtid där behovet av självständiga och oväldiga myndigheter kan komma att öka har regeringen Löfven satt ett mycket oroväckande exempel. 

 

Läs också:

Venezuela visar på faran med vänsterpopulism

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!