Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen gör rätt som ställer språkkrav

Sverige sticker ut med sina avspända krav kring medborgarskap. Vi bör bli mer lagom. Foto: DANIEL MALMBERG
Som medborgare får man rösta i riksdagsvalet. Då är det rimligt att man har bekantat sig med språk och samhälle. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL IBL BILDBYRÅ
Svenskt pass får man också. Foto: OKÄND

Det är fullt rimligt att man försöker lära sig språket och samhällets grundläggande funktionssätt om man vill ha svenskt medborgarskap.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I SVT:s partiledarutfrågning inför valet 2010 utsattes Jan Björklund för ett kunskapstest. Visste han vad följande ord från högskoleprovet betydde: arkaism, letargi och aritmetik? 

Det visste han inte. Det gjorde programledarna en poäng av - utbildningsministerns parti hade ju drivit frågan om språkkrav för medborgarskap ända sedan valrörelsen 2002.

För 17 år sedan var det förslaget högst kontroversiellt. Nu finns det med i januariöverenskommelsen:  "Ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap [ska ]vara ett krav för medborgarskap i Sverige."

Språktest för att får rösta i riksdagsvalet är rimligt

Ett vanligt argument för språktest är att det ger invandrare ökade incitament att lära sig svenska. Men det är svårt att studera sambandet mellan språktester och integration, påpekar Språktidningen. Inga två länder är helt jämförbara och det är komplicerat att isolera språktest från andra integrerande eller segregerande faktorer. 

Men vill man bli medborgare i ett nytt land, äga ett svenskt pass och ha rätt att rösta i riksdagsvalet, är det ändå fullt rimligt att man försöker lära sig språket och samhällets grundläggande funktionssätt. 

I praktiken kommer de som aspirerar på svenskt medborgskap knappast att underkännas på grund av ovanliga ord som "letargi". Andra länder som tillämpar språktest kräver ungefär den nivå som svenska elever med ett relativt få antal lektionstimmar förväntas ha uppnått efter att ha läst ett modernt språk i högstadiet och gymnasiet, påpekar Fanny Forsberg Lundell, docent i franska, Stockholms universitet.

Begreppet medborgare har under flera decennier utkonkurrerats av kundperspektivet: invånarna är kunder hos myndigheter, kunder i välfärden. 

Men medborgarperspektivet  är oumbärligt i en vital demokrati, liksom insikten att rättigheter går hand i hand med plikter och ansvar. 

Uppgradera medborgarskapet

Med det synsättet - som Sverige behöver återuppväcka - är det inte konstigt att ställa vissa krav på dem som ansöker om medborgarskap. Det är snarare självklart. Då blir dessutom erövrandet av ett medborgarskap mer än en personlig sak, det blir en svensk angelägenhet, en ritual som verkligen är värd att fira.

Det skulle behövas fler regelskärpningar. Kravet på hemvist - hur länge man måste bo i Sverige innan man kan bli medborgare - borde förlängas. Försörjningskrav och hårdare krav på god vandel är andra möjligheter. I Sverige kan man i dag bli medborgare även om man har begått rader av grova brott. 

Det finns ingen vettig anledning att ha det så. Eller att låta Sverige sticka ut så enormt. 

Våra svenska politiker är som vanligt sent ute med sina åtgärder. De skärpta språkkraven kommer att bli verklighet i en tid då många som invandrar är ytterst lågutbildade samtidigt som bristen på SFI-lärare är skriande och segregationen enorm. 

Det kan tyckas orättvist. Men det är likväl rätt sak att göra. Och, vem vet, om språkkravet hade funnits sedan arkaisk tid kanske SFI hade varit lite mindre av letargisk lekstuga. 

Man kan inte vara hur flummig som helst när man ska utbilda blivande medborgare. 

 

Läs också:

Därför behöver Sverige ett medborgarskapstest 

I spelaren nedan: Årets svensk, skolexperten Hamid Zafar, intervjuas om hur man får bukt med skolstöket i Ledarsnack.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!