Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen är tafatt i tiggerifrågan

Åsa Regnér vill att tiggeriet ska ”upphöra” men någon plan för att nå det målet tycks inte finnas. Foto: Ylwa Yngvesson

Barnminister Åsa Regner (S) brukar försöka se beslutsam ut när tiggerifrågan avhandlas. I torsdags sa hon till SVT att regeringen vill att tiggeriet ska "upphöra". Men var är färdplanen?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hittills har det varit mycket fluff från regeringshåll i tiggerifrågan. I höstas sa Åsa Regnér att "vi uppmuntrar organisationers arbete och vi har avtal. Jag hoppas att man på det sättet kan göra så att man inte kommer till Sverige och ber om pengar".

Men enligt SVT:s kartläggning verkar antalet tiggande EU-migranter vara lika stort nu som i fjol: omkring 4 000 personer.

Det senaste beskedet från Regnér är att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att stödja socialtjänster i landet med vägledning om hur man möter tiggare. Länsstyrelsen i Stockholm får uppdraget att samordna arbetet med EU-migranterna.

Det låter som mer fluff.

Enligt regeringens tiggerisamordnare, Martin Valfridsson, som har rest runt både i Sverige och i Bulgarien och Rumänien, är tiggeriet djupt destruktivt. Han säger exempelvis att "det verkar som att kvinnor som tigger får in mer pengar, och gravida och funktionshindrade får ännu mer." Skälet till detta, menar han, är att de mest utsatta får flest slantar i sina muggar av svenskarna. Svenskt givarbeteende skapar alltså detta tragiska mönster.

 

Valfridsson anser, precis som många andra med kunskap om romernas situation, att det är bättre att ge pengar till hjälporganisationer. Regeringen delar den analysen. Men om Regnér och hennes kolleger verkligen vill åtgärda tiggeriet, måste mer verkningsfulla åtgärder vidtas än ytterligare "samordning".

Regeringen har förvisso tillsatt en utredning om hur polisen lättare ska kunna avhysa otillåtna bosättningar. Men har denna överansträngda organisation verkligen resurser till systematiskt avhysande? Skulle det lösa problemet?

Förre statsministern Göran Persson (S) har efterlyst ett generellt tiggeriförbud, kombinerat med möjligheten för kommuner att ge dispens. Andra förslag går ut på att kommuner ska ges rätten att förbjuda tiggeri i vissa zoner eller att det ska krävas särskilt tillstånd för att tigga.

 

En invändning mot ett totalt förbud skulle kunna vara att det inte är klandervärt att tigga. Samtidigt håller inte status quo.

Nyligen meddelade Skolinspektionen att fattiga EU-medborgare har rätt att kräva skolgång i Sverige åt sina barn, om de vistas i landet längre än de tre månader som är tillåtna. Men om den ordningen etableras lär frågan snart inställa sig om skolbarn i Sverige ska tillåtas att bo i misär. Hur löser man det dilemmat? Ska alla EU-medborgare som inte kan försörja sig ges rätt till boende och försörjning i Sverige? Det är inte hållbart.

Sverige kan inte sörja för andra EU-länders fattiga medborgare. Men vi kan minska incitamenten för föräldrar att överge sina barn för att åka till Sverige och tigga. Det ansvaret borde vi ta.

 

Läs också:

Stefan Löfven måste sluta tiga om tiggeriet

Det yttersta sociala skyddsnätet brister

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.