Regeringen missade chansen att använda pandemin som ett avstamp för klimatomställningen. Bara någon procent av det ”gröna återstartspaketet” i 2021 års budget gick till åtgärder som faktiskt bidrar till klimatförbättringar. Den sågningen levererade Klimatpolitiska rådet i slutet av mars.
När vårbudgeten släpptes på torsdagen kan man konstatera att regeringen inte har tagit till sig av kritiken.
I retoriken låter det visserligen grönt och skönt: ”Vi vill förstärka den gröna ekonomiska återstarten för att bygga ett mer hållbart samhälle”, skrev finansminister Magdalena Andersson, S, och Åsa Lindhagen, biträdande finansminister, MP, på DN Debatt.
Men att statsråden känner sig tvungna att nämna en ”kunskapshöjande satsning” mot nedskräpning om tio miljoner kronor visar hur tunn budgeten är i praktiken. Det motsvarar inte ens 35 000 kronor per svensk kommun.
Det stora numret är att kollektivtrafiken får ytterligare en miljard kronor i kompensation för bortfallet av biljettintäkter. Därmed har man fått totalt sex miljarder kronor för åren 2020 och 2021.
Det är rent dumsnålt. Svensk Kollektivtrafik räknar med att bolagen totalt kommer att förlora mellan 16 och 18 miljarder kronor.
Men det finns också en fara att fler väljer bilen om kollektivtrafiken blir mindre attraktiv.
Till stor del är det en följd av statliga åtgärder. Folkhälsomyndigheten har inte bara uppmanat svenskarna att jobba hemifrån, deras rekommendation är också att undvika kollektivtrafiken. Ändå tar regeringen en springnota. I många andra europeiska länder har stödet varit betydligt mer generöst, i Danmark tog staten hela notan för år 2020.
Regionerna sitter i en järnsax. Å ena sidan rasar biljettintäkterna, å andra sidan har man små möjligheter att dra ner på utbudet. Överfulla tåg och bussar skulle ju bara öka smittspridningen.
Paradoxalt nog kan det innebära att bolagen kan behöva minska antalet linjer och höja biljettpriserna när pandemin väl är över och resenärerna börjar återvända. Framtida investeringar är också hotade.
Oavsett om staten tar ett större ansvar eller inte lär resemönstren förändras efter pandemin. Många har nog fått smak för hemarbete och kommer att dra ner på sin pendling. Det vore i så fall en ren vinst för klimatet.
Men det finns också en fara att fler väljer bilen om kollektivtrafiken blir mindre attraktiv. Klimatpolitiska rådet varnar för att en sådan utveckling skulle minska möjligheten att nå klimatmålen.
Visst måste en regering kunna hålla i pengarna. Men högre kompensation till kollektivtrafiken vore en spottstyver jämfört med den totala krisnotan på över 400 miljarder kronor. Det vore också en åtgärd med tydlig koppling till pandemin – något som långtifrån gäller för alla de åtgärder som Januaripartierna har passat på att öppnat plånboken för.
Snålheten mot bussar, tåg och tunnelbanor riskerar att stå Sverige och klimatet dyrt.