Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Detta kan politikerna lära av haveriet Karolinska

Konsultstyrt. På Karolinska har verksamheten vänts upp och ner, vilket orsakat kaos. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /

Radikal omorganisering har orsakat kaos på Nya Karolinska. En ny rapport konstaterar det självklara: att organisera sjukvård kräver sunt förnuft. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Konsultbolaget Boston Consulting Group lyckades sälja in konceptet ”värdebaserad vård” till Karolinska Sjukhuset. Resten är, som det brukar heta, historia. Karolinska Sjukhuset organiserades om och blev Nya Karolinska Sjukhuset. 

Rubrikerna om missförhållanden har duggat tätt: Patienter faller mellan stolarna, personalen saknar förtroende för ledningen och politikerna godkänner konsulternas tveksamma miljonfakturor. 

På uppdrag av Socialdepartementet har tankesmedjan Leading Health Care utvärderat värdebaserad vård och hur modellen införts i Sverige. Den borde vara obligatorisk läsning för vårdens makthavare. 

Multisjuka drabbas

Värdebaserad vård är ursprungligen en managementteori för det amerikanska sjukvårdssystemet. I vården mäts traditionellt hur många åtgärder, exempelvis operationer, ett sjukhus genomför för en viss summa pengar. Värdebaserad vård går i stället ut på att mäta hur bra vården blir för samma summa. 

Nog finns det fog för kritiken mot att fel ekonomistyrning kan leda till skeva drivkrafter, men Boston Consulting Group fick värdebaserad vård att framstå som ett helt nytt sätt att bedriva sjukvård. Som rapporten påpekar har dock läkare och beslutsfattare alltid tagit hänsyn till vilken patientnytta behandlingar har. 

På Karolinska byttes den traditionella klinikstrukturen, som bygger på läkares specialisering, ut mot ”teman” och ”flöden”. Tanken var att samla olika läkare runt patienten, i stället för att låta patienten bollas runt mellan läkarna. 

Som Leading Health Cares utvärdering konstaterar fungerar flöden bra för patienter med avgränsade problem, exempelvis artros. Många multisjuka passar dock inte in i standardiserade modeller. 

En patient med förmaksflimmer och hjärtsvikt - två tillstånd som ofta uppkommer och måste behandlas samtidigt - platsar exempelvis varken i flödet för rytmrubbningar eller för hjärtsvikt. 

Värdebaserad vård kan fungera

Rapporten jämför införandet av värdebaserad vård på tre stora sjukhus: Karolinska, Sahlgrenska i Göteborg och Akademiska i Uppsala. Resultatet är, inte helt oväntat, mer lyckat på Akademiska och Sahlgrenska, där man inte vänt upp och ner på hela sjukhuset utan behållit klinikerna. 

Av debatten kan man lätt få uppfattningen att värdebaserad vård och managementkonsulter inte har något att tillföra vården. Läkare efterlyser evidens för organisatoriska förändringar, men det går inte att bedöma en organisation på samma sätt som man bedömer medicinska resultat. 

Värdebaserad vård har både för- och nackdelar, kruxet är att avgöra när det ska användas. Systemet tycks fungera bättre för ögonoperationer än för patienter med ovanliga sjukdomar. 

Nya Karolinska skulle bli Boston Consulting Groups flaggskepp, men kapsejsade. Politikerna har kastat miljarder kronor i sjön. Det behövdes ytterligare några skattekronor för att i rapportform konstatera självklarheten: Nya Karolinska borde ha omorganiserats med större varsamhet.