Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rätt att Sveriges unga muslimer förlorar stöd

Rashid Musa, ordförande för Sveriges unga muslimer, i SVT:s "Gomorron Sverige".Foto: Sveriges unga muslimer
Foto: Henrik Isaksson//IBL

Beslutet att neka bidrag till föreningen Sveriges Unga Muslimer innebär en välkommen kursändring. Statens bidragskran kan göra mer skada än nytta.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Statens bidragspolitik gentemot civilsamhället har länge varit märklig. Trots högtidsord om vikten av att värna demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter tycks den starkaste rätten ha varit den att faktiskt få bidrag. Att vid upprepade tillfällen bjuda in hatpredikanter har inte varit något hinder för löpande statliga utbetalningar.

Så sent som i oktober slog Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fast att det var rätt att ge en halv miljon kronor till Sveriges Förenade Muslimer. Det trots att terrorexperter beskriver föreningen som ett nav för jihadistkretsar och att Göteborgs kommun stoppat uthyrning av lokaler till föreningen då den granskats av Säkerhetspolisen.

 

U-sväng av MUCF

Då var en förklaring från MUCF att föreningens stadgar faktiskt var jämställda och demokratiska – som om kritiken någonsin handlat om illa utformade policydokument.

Men nu gör myndigheten en praktfull u-sväng. På måndagen blev det känt att man stoppar bidragen till en annan förening, Sveriges Unga Muslimer, som ett flertal gånger har avslöjats med att ha anlitat antisemiter och homofober som föreläsare.

Denna gång har handläggaren uppenbarligen läst mer än bara stadgarna. I beslutet beskrivs SUM som en miljö där individer inte respekterar demokratins idéer och hur föreningen har kopplingar till andra organisationer som inte heller är förenliga med dessa idéer, som Muslimska brödraskapet.

Sammantaget är det en rejäl utskåpning av föreningen, som tidigare bland annat har letts av förre bostadsministern Mehmet Kaplan, MP.

Att det verkligen handlar om en förändrad inställning hos MUCF framgår tydligt av beslutet. Där står att myndighetens tidigare tolkning var att det räckte med att en organisation höll sig inom den grundlagsskyddade yttrandefriheten för att anses verka inom "demokratins idéer". Nu gör den en snävare bedömning och skriver att man måste vara säkra på att bidragen inte motverkar prioriterade politiska områden, som att "motverka intolerans".

Den ena handen ska alltså veta vad den andra gör. Det borde ha varit en självklar utgångspunkt länge.

 

Välkommen förändring

Visst kan man invända att myndigheten nu får större möjligheter att agera politisk smakdomare. Men man får inte blanda ihop rätten till bidrag med föreningsfriheten.

Förra S-politikern Nalin Pekgul är en av dem som länge propagerat för att staten ska vara mer noggrann med de bidrag som den pumpar ut. Hon menar att organiserade islamister har kunnat flytta fram sina positioner i utanförskapsområden mycket tack vare generöst ekonomiskt stöd från det offentliga.

Att staten nu äntligen börjar bli mer varsam med vad och vilka man stöttar är därför en mycket välkommen kursändring.

 

Läs också:

Skattepengar ska inte gå till extremister

Även här i Sverige är muslimer offer för fanatikerna

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.