Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rätt att regeringen
höjer bensinskatten

Foto: Suvad Mrkonjic

Sverige behöver resurser för att fylla dagens och morgondagens växande behov: en åldrande befolkning, rekordinvandring, eftersatt infrastruktur och vacklande skola-vård-omsorg. Men det finns bra och det finns dåliga skatter.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

 Höjda skatter på arbete är en riktigt dålig idé om man vill att människor ska arbeta och förkovra sig. Skatt på bensin och diesel, som regeringen föreslog på fredagen, är en betydligt bättre väg att gå.

Socialdemokraterna får dock bereda sig på ännu en svekdebatt. En månad före valet sa finansminister Magdalena Andersson klart och tydligt: "Det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten."

Och trots att Miljöpartiet ville höja bensinskatten med 70 öre per liter blev det ingen bensinskattehöjningen i den regeringsbudget som SD fällde.

Men på några månader har verkligheten förändrats, enligt finansministern. Så nästa år blir det en höjning på 44 öre litern för bensin och 48 öre för diesel, exklusive moms.


Klimatet och miljön säger tack så mycket för detta medan bilister hötter med nävarna. Många av dessa nävar tillhör bilister som bor i storstadsregioner, men som nu under sorgeskrin hänvisar till landsortsbornas lott: Tänk på dem som måste ha bil, de som inte har tillgång till kollektivtrafik.

Jomenvisst, landsortsbor utan alternativ till bil missgynnas på ett särskilt sätt. Men här finns anledning att varna för alarmism. Under fredagen dödförklarades landsbygden på många håll, trots att bensinpriset de facto fallit 3 kronor på ett halvår tack vare sjunkande oljepriser.

Skulle oljepriset höjas mycket och pålagorna visa sig för hårda kan man förstås överväga avdrag för landsortsbor. Samtidigt ska man ha i åtanke att det finns ekonomiska fördelar med att bo "på landet", inte minst i form av billigare boende.

Jord- och skogsbruk hotas dessutom inte; de kommer att kompenseras fullt ut för höjningen av dieselskatten.


Landsbygden kommer troligen alltid att behöva bilen. För att klara miljömålen måste vi minska bilismen där det finns alternativ: i storstadsregionerna. Här finns mycket för politikerna att göra: fler, och höga, trängselavgifter, mindre förmånliga förmånsregler för tjänstebil, marknadsmässiga priser för parkeringsplatser, strypta resavdrag. Bygg ut kollektivtrafiken och underhåll infrastrukturen så att tunnelbanor och pendeltåg går att lita på.

Och excesser som Förbifart Stockholm borde på sin höjd vara en glimt i Motormännens öga.

Verklig solidaritet med landsbygden, och dess bilbehov, visar vi genom att hålla bilen kort i städerna så att det finns utrymme för fossila utsläpp på landet.

Samtidigt kan landsortborna betänka att kollektivresandet minsann inte är gratis. Månadskortet i Stockholms landsting kostar 790 kronor i månaden och nu flaggar landstinget för en höjning med 160 kronor i månaden. Trots skattehöjningen sjunker alltså kostnaden för bilkörning relativt priset för kollektivtrafik.

Det är inte ens klimatsmart.

 

Läs också:

Här är fler vallöften regeringen bör bryta

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.