Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Rätt att bryta löftet om ungdomsarbetslöshet

Statsminister Stefan Löfven.
Foto: Sven Lindwall

Äntligen börjar myten om Sveriges höga ungdomsarbetslöshet att punkteras. Förhoppningsvis kan fokus nu riktas mot grupper som verkligen behöver stöd.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Minns ni debatten om ungdomsarbetslösheten? I fjolårets valrörelse var det få samhällsproblem som gavs större utrymme.

S-ledaren Stefan Löfven talade om massarbetslöshet och lovade jobb eller praktik till alla unga inom 90 dagar. Alliansen svarade med att utmåla höjda arbetsgivaravgifter för unga som ett hot mot en hel generation.

Den samlade bilden var den av en närmast förlorad generation där var fjärde ung gick utan jobb. Det krävde antingen massiv platspolitik eller stora skatterabatter.

Sedan de rödgröna bildade regering har retoriken dock tonats ned. Det är egentligen inte så märkligt, varken blåa eller röda statsministrar brukar gilla att tala om massarbetslöshet.

Men även i praktisk politik tycks Socialdemokraternas intresse för ungdomsarbetslösheten ha svalnat.

Vallöftet om en allomfattande 90-dagarsgaranti bantades exempelvis i vårändringsbudgeten till blott några hundra platser i höst.

Det är ett löftesbrott som är värt att applådera.

Som grupp har ungdomar nämligen inte speciellt svårt att finna arbete. De har färska utbildningar och är beredda att flytta dit jobben finns. I regel är de därför arbetslösa under kortare perioder än andra grupper på arbetsmarknaden. Allt för tidiga insatser riskerar enligt forskning tvärtom att öka arbetslösheten då det hindrar unga från att söka jobb.

Och som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) skrev på DN Debatt häromveckan är ungdomsarbetslöshet dessutom ett dåligt mått på problemen i gruppen.

Heltidsstuderande som söker sommarjobb räknas exempelvis som arbetslösa, medan ungdomar som varken studerar eller söker jobb - och som således befinner sig i en betydligt mer utsatt situation - inte gör det.

Dessutom visar Arbetsförmedlingens statistik att arbetslösheten bland unga sjunker. Inför sommaren finns rentav rapporter om mer avlägset belägna arbetsgivare som har svårigheter att rekrytera unga sommarjobbare.

Det betyder dock inte att allt är frid och fröjd. De nya jobben går främst till inrikes födda ungdomar. För så kallade utsatta grupper - utrikes födda, personer utan gymnasieutbildning och personer med funktionsnedsättning - är arbetsmarknaden fortsatt tuff. De grupperna utgör dessutom en ständigt växande andel av de arbetslösa.

Till skillnad från de stolta parollerna om 90-dagarsgarantin har regeringen dock talat med mindre bokstäver om vad man vill göra åt de gruppernas problem. Obligatoriskt gymnasium är ett förslag, snabbspår för nyanlända ett annat.

Om det kommer att bita på problemet är minst sagt oklart. Men om regeringens fokus och statens resurser nu faktiskt riktas om, bort från massiv platspolitik för alla unga och mot de utsatta gruppernas behov, ökar åtminstone chansen för framgång.


Läs också:

Sex vallöften som Löfven måste svika

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.