Klarar du en vecka utan el? När butikerna gapar tomma, inget vatten rinner i kranarna och varken mobiltelefonen eller bankkortet fungerar?
Om du svarar ja – grattis. Om du svarar nej – håll utkik i brevlådan.
Under nästa vecka skickas broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” ut till 4,8 miljoner hushåll. En broschyr med information om hur flyglarm låter och hur man tar reda på var skyddsrum finns kan låta lite gammaldags. Men foldern ger också tips om hur medborgarna bör agera vid en terrorattack och hur man känner igen påverkanskampanjer i sociala medier. Handfasta råd är det bästa sättet myndigheterna kan bemöta den oro som många känner.
Hellre förberedd, än rädd.
Tyngdpunkten ligger på krisberedskap i fredstid, och det är klokt. För den enskilde spelar det mindre roll om det är en storm eller en cyberattack som orsakar ett längre strömavbrott. Men sannolikheten att vanliga medborgare följer checklistan och bunkrar konserver och vevradio är kanske lite större om det är en kris, och inte ett världskrig, som man förbereder sig inför.
Krisberedd – check?
Några av checklistans rutor är enkla att bocka för. Som att köpa mjukost på tub och gasolkök. Andra är svårare. Att bunkra vatten till familjen – tre liter per person och dygn rekommenderar MSB – är tämligen skrymmande, åtminstone om man ska klara sig i de sju dagar som Försvarsberedningen förväntar sig. För en familj på fyra personer är det 84 liter som ska stå svalt och mörkt. Det låter sig göras i småhus, men ställer större krav på kreativa förvaringslösningar för den som bor i lägenhet. Särskilt om man bor i ett nybygge som saknar källarförråd.
Uppmaningen att lägga undan kontanter i små valörer kan snart bli riktigt svår att följa. Riksbankens undersökning visar att kontantanvändningen rasar – sedan 2010 har andelen som uppger att de använde kontanter vid sitt senaste köp sjunkit från cirka 40 till 13 procent. Mellan 2012 och 2016 försvann drygt 500 bankomater. När allt fler butiker förklarar sig ”kontantfria” blir också en utmaning att hitta någon som vill växla en större sedel.
In på 80-talet förvarade Riksbanken särskilda beredskapssedlar i bergrum runtom i landet. Om kriget kom kunde 55 miljarder kronor pumpas ut i ekonomin för att garantera tillgång till betalmedel. Programmet avvecklades slutligen 1994.
Brådskande att bygga upp beredskapslager
Att förbereda sig för en krissituation handlar i grunden om solidaritet. Samhällets resurser ska gå till de gamla och sjuka – inte till att hjälpa friska, vuxna människor som borde haft vett att planera.
Men om vi invånare gör vår del – är staten då beredd att göra sin? Det brådskar att bygga upp beredskapsförråd av livsmedel och drivmedel. Och att säkra tillgången till kontanter – i fred, kris och krig.
Läs också: Insulinet kan ta slut på bara några dagar
Fotnot: I tv-spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, denna gång om kvinnors situation i utsatta förorter med Zeliha Dagli och Linda Nordlund.