Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Politikerna bör bråka om palmoljan, inte om skatten

Priset vid pumpen drivs inte främst av skattehöjningar längre, men det verkar många politiker ha missat. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG
När nya plantage för palmolja kan det exempelvis leda till betydande koldioxidutsläpp. Här på ön Buggala i Victoriasjön. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Politikerna borde diskutera hur reglerna för biodrivmedel kan skärpas. I stället fick vi ännu ett bråk på autopilot om bensinskatten. Var finns den vuxne på macken?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Helgens nyheter från Saudiarabien var dramatiska. Världens största oljeraffinaderi i Abqaiq och flera närbelägna oljefält attackerades med drönare. I ett slag halverades den saudiska oljeproduktionen.

Priset på ett fat Nordsjöolja steg med 19 procent och under måndagen höjde flera svenska drivmedelskedjor bensinpriset med 15 öre litern. Om produktionsstoppet blir långvarigt kan priset stiga ännu mer.  

Bevakningen av attacken och dess följder har dock varit blygsam jämfört med den om förra veckans budgetutspel från regeringen om drivmedelsskatterna.

Det är märkligt. Visserligen var kommunikationen från Januarigänget närmast parodisk i sin tvetydighet. Men beskedet från regeringen innebar i praktiken att ingenting hade hänt. Den överindexering av bensinskatten som frystes i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budget kommer inte att tillåtas slå igenom i nästa års budget heller. 

Inget har hänt med bensinskatten

Däremot kommer skatterna att räknas upp enligt konsumentprisindex - något som har skett sedan 1995, så också ifjol när M och KD fick bestämma. Det innebär ett påslag på bensin- och dieselpriset om 15 respektive 10 öre. Om något är det en förlust för Miljöpartiet. Men Moderaterna rasade ändå.

– Det är ett svek mot alla som varje dag är beroende av bilen för att ta sig till jobbet eller skjutsa barnen till träningen, sa Elisabeth Svantesson, trots att hon alltså själv inte förordar någon annan politik.

De hätska kommentarerna visar att många politiker sitter fast i en gammal syn på vad som påverkar bensinpriset. 

I debatten låter det som att skatterna är avgörande, men den politiska åtgärd som verkligen driver priset på bensin och diesel är reduktionsplikten: kravet på tillverkarna att blanda in förnybara bränslen i bensin och diesel. Eftersom de är dyrare än fossila drivmedel betyder det att bilisterna måste räkna med högre pris vid pumpen framöver. Kravet på iblandning stiger nämligen år från år. 

På några års sikt kommer elmotorn att konkurrera ut förbränningsmotorn. Men i väntan på det är reduktionsplikten smart politik. Den minskar klimateffekterna av de fordon som redan rullar på vägen och det utan att mackarna måste investera i nya, dyra pumpar.

Skärp reglerna för biodrivmedel

De successivt höjda drivmedelspriserna får också samma effekt som skattehöjningar: det dämpar efterfrågan på bilresor. Men den som vill göra uppror mot det tvingas kämpa för rätten att köra på ett smutsigare bränsle. Det är knappast lika folkligt som att rasa mot skattmasen.

Men systemet är långtifrån perfekt. Dagens slappa regelverk kring importerade biodrivmedel gör att klimatnyttan är mindre än vad den skulle kunna vara. När nya plantage för palmolja anläggs i Indonesien och Brasilien kan det till exempel leda till betydande koldioxidutsläpp.

Politikerna borde diskutera hur de reglerna kan skärpas. I stället fick vi ännu ett bråk på autopilot om bensinskatten. Var finns den vuxne på macken?

Miljöexperten Magnus Nilsson förklarar varför det är en myt att det har blivit dyrare att köra bil.