Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Politiker måste sluta att gulla med nätläkarna

Nätläkarna är bra på en sak: att göra reklam för sin affärsmodell.
Det finns inget tak för hur mycket storstadsbornas digitala snuvakut får kosta. Foto: HENRIK ISAKSSON/TT / /IBL

Att sänka ersättningen för nätläkarna är inte tillräckligt. Politiker behandlar dessa kostsamma gökungar märkligt generöst.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under 2018 kostade nätläkarna mer än en kvarts miljard kronor för landstingen, en ökning med 80 procent på ett år. 

Så det fanns goda skäl för politikerna i Sveriges kommuner och landsting, SKL, att försöka få ner kostnaderna. Men organisationens beslut att sänka ersättningen från 650 till 500 kronor per besök är inte mycket att hurra för. 

I ett pressmeddelande förklarar Marie Morell (M), ordförande för SKL:s sjukvårdsdelegation, att digitala vårdtjänster ”rätt använda, gör vården bättre, mer tillgänglig, effektiv och jämlik”

Men den beskrivningen stämmer ju inte alls på nätläkarföretag som Kry och Min doktor. De kostar skattebetalarna skjortan utan att bevisligen avlasta vården och deras tjänster används mest av friska, resursstarka storstadsbor som har nära till fysiska vårdcentraler. 

Missvisande reklam

Det enda man med säkerhet kan hävda att nätläkarna är bra på, är att göra reklam för sig själva. De spelar skamlöst på människors oro och utnyttjar allmänhetens medicinska okunskap.

I en reklamdrive antydde ett av företagen att vanliga förkylningar kräver läkarvård. I en annan uppmanades studenter att kontakta nätdoktorn för att få recept på allergimedicin. Företaget lät bli att upplysa om att i princip alla allergimediciner är receptfria. 

Det är kanske ingen slump att reklamen riktas till snoriga och nästäppta snarare än till multisjuka. Får man ersättning per besök blir vinstmarginalen högre om mötena går snabbt undan. Det kallas för patientselektion.

Det sistnämnda lyfts fram av Svenska distriktsläkarföreningen, som skrev ett öppet brev till SKL inför fredagens beslut. I detta påpekas att det ingen forskning finns som visar att digitala ”läkarbesök” utan traditionell kroppskontakt är patientsäker. Traditionellt underkastas nya behandlingsmetoder forskning och studier innan de börjar användas på bred front. 

Det finns vetenskapligt genomtröskad digital vård, skriver läkarna, och tar Internetpsykiatri vid Huddinge sjukhus som exempel. Men nätläkarna har bara ”kört i gång och hoppats lära sig på vägen”. 

Inget tak för kostnaderna

Det är förbluffande att ingen reglering finns på plats än - och att nätläkarnas verksamhet får kosta hur mycket som helst. För det får de, totalt sett, även efter fredagens sänkning.

Vanlig sjukvård ges inte på löpande räkning. Det finns budgetar som ska hållas. Men nätläkarna, som mest ägnar sig åt hosta, urinvägsinfektioner och hudutslag, kan få ersättning för precis hur många samtal som helst. 

Detta strider mot allt samhällsekonomiskt förnuft och bryter dessutom mot Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, som stipulerar att vård ska ges efter behov och att allvarliga tillstånd ska prioriteras framför petitesser.

Det är bra att landstingen nu utvecklar egen digital sjukvårdskompetens, men ansvariga politiker måste förändra ersättningssystemet till nätläkarföretagen i grunden.

 

Läs också:

Nej, apotek ska inte äga nätläkar-appar