Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Politiker måste lära sig att lärare inte växer på träd

Utbildningsminister Anna Ekström, S, måste se till att stoppa förslag som kräver ännu fler lärare. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Inför skolstarten saknar kommuner som Malmö och Skövde fortfarande många lärare. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Dagens lärarbrist var lätt att förutse. Men i stället för att bekämpa problemet har regeringar drivit politik som kräver ännu fler av de lärare som inte finns.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Om bara några dagar sitter eleverna i skolbänken igen. Fast vem som ska stå vid katedern är i många fall ännu inte klart. In i det sista försöker en lång rad kommuner fylla vakanta tjänster. Men skolledare vittnar om att de ofta inte får en enda sökande på sina annonser. Det är till och med svårt att hitta obehöriga som vill jobba i skolan.

Lärarbristen i grundskolan är ett stort problem uppger över hälften av de kommuner som svarat på en enkät från Ekot. Ändå kan dagens pressade situation i framtiden komma att betraktas som den gamla goda tiden. I dag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Stora pensionsavgångar väntas bidra till att bristen ökar till närmare 80 000 år 2035.

Lärarbristen förvärras

Den utvecklingen borde ha varit lätt att förutse. Men regeringarnas reformer på skolområdet har sällan tagit hänsyn till att det inte går att trolla fram lärare.

I en tid när rekryteringen till läraryrket behövde breddas och fler akademiker lockas till skolan, drev förre skolministern Jan Björklund, L, igenom ett otajmat krav på lärarlegitimation.

Hans efterträdare Gustav Fridolin, MP, införde riktade statsbidrag i syfte att öka lärartätheten i skolan och från i sommar höjs dessutom kravet på undervisningstid i matematik. Ingen hänsyn togs till att bristen på just mattelärare är extra stor och att enbart den reformen kräver motsvarande 1 000 nya lärare.

Någon quick fix finns inte, lärarbristen kommer att bestå under lång tid. Situationen kräver nytänkande.

Akademiker måste kunna ta snabbare vägar in i yrket än via den traditionella lärarhögskolan. Fler utbildningar som exempelvis ger ingenjörer nödvändig pedagogisk utbildning behövs.

Obehöriga personer som redan jobbar som lärare borde också ges större möjligheter att läsa in legitimationen vid sidan av arbetet. En del kommuner har redan börjat skapa sådana lösningar på egen hand, men det krävs att fler följer efter. 

Ta hand om dagens lärare

En viktig del av arbetet handlar också om att vårda och lyfta de lärare som redan finns i yrket. Genom att lyfta bort administration från lärarna kan de få mer tid att ägna sig åt undervisning och att förbereda lektioner. Få drömmer om att bli lärare för att skriva handlingsplaner.

Skolledare bör också uppmuntra till mer kollegialt samarbete, där beprövade lektionsupplägg kan delas i lärarlaget. Det kräver att lärarna verkligen får tid att träffas.

Staten bör också stötta skolorna mer med fortbildning och utveckling. Skolinspektionen slår snabbt ner på skolor där dokumentationen är bristfällig. Men det finns inget motsvarande statlig system för att hjälpa skolorna att bli bättre, en färdig utredning på temat verkar ha fastnat i regeringskansliet.  

Ett första steg är dock att politikerna slutar med populistiska förslag som kräver ännu fler av de lärare som inte finns.

Hur ska kommunerna klara skolan och övrig välfärd framöver? SKL:s chefsekonom gästar Ledarsnack.