Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Politiker får inte vara naiva inför läkemedelsjättarna

Varför rapporterar medierna om vissa sjukdomar men inte andra? Varför talar politiker särskilt ofta om cancerköer? Är det slumpens skördar. Foto: TT NYHETSBYRÅN
I Storbritannien fick patientföreningar 700 miljoner kronor från läkemedelsbranschen mellan åren 2012 och 2016. En tredjedel gick till kommunikation och PR. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Patientorganisationer får bidrag från läkemedelsbolag. Det måste politiker vara medvetna om när de uppvaktas.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Varför väljer medierna att rapportera om vissa sjukdomar och inte andra? Det finns ju hur många som helst att välja på. Och varför talar politiker så ofta om köer i cancervården, när det finns andra vårdköer där människor lider och dör. 

Är det slumpens skördar? Eller har organisationer med stora resurser och PR-expertis lättare att få genomslag? 

Och vilken roll spelar läkemedelsföretagen?

Mellan 2012 och 2016 mer än fördubblades läkemedelsföretagens sponsring av patientföreningar i Storbritannien, enligt en ny stor studie. Vissa organisationer och sjukdomar fick mer pengar än andra - cancer fick mest - och en tredjedel av de 700 miljoner kronor som bytte händer under perioden gick till kommunikation och PR.

De största bidragsgivarna hade alla nyligen lanserat en dyr medicin. 

Mer transparens i Sverige

”I Sverige finns samma problematik”, säger en av rapportförfattarna, Lundaforskaren Shai Mulinari. Och även här får föreningar inom cancerområdet mest stöd. Men det finns också skillnader. I Sverige kan föreningar få bidrag från andra håll än näringslivet och transparensen är större: Alla bidrag ska rapporteras till en databas hos Läkemedelsindustriföreningen Lif, som också har ett etiskt regelverk.

Det låter bra, men det gäller ju att regelverket faktiskt är känt och efterlevs, och inte öppnar för gråzoner. 

I fjol fick läkemedelsjätten Roche betala 90 000 kronor i böter för att man under missvisande flagg hade bjudit svenska patientföreningsföreträdare till ett event i Aten. Företrädarna beskrevs av Roche som ”konsulter” men det var snarare de som undervisades av läkemedelsföretaget. 

Efter fällningen sade en av Atenresenärerna till Dagens Medicin att hon inte känt till regelverket. En annan beklagade Roches öde: ”Både vi och företagen kommer att bli försiktigare med hur vi samverkar och det är inget som gynnar patienterna.”

Politiker måste vara på sin vakt

Det kan finnas legitima skäl för läkemedelsproducenter och patientgrupper att ha kontakt; mer kunskap om de sjukas tillvaro kan förbättra läkemedlen. Men självklart har bolagen en egen, kommersiell agenda. 

Patientorganisationerna måste vara medvetna om riskerna för att hamna i beroendeställning och för medveten eller omedveten påverkan. 

Och framför allt måste politiker vara på sin vakt. I synnerhet i ett snabbfotat medielandskap som ofta drivs av starka känslor. Ministrar som snabbt ställs till svars av journalister, i samband med att enskilda sjukdomstragedier har uppmärksammats, måste ha is i magen och avhålla sig från raska löften. 

”Stärkt patientmakt” är en slogan som alla partier håller högt, numera. Patientföreträdares makt ökar. Våra förtroendevalda får inte blunda för att vissa patientgrupper har mer resurser än andra - och att deras krav kan ha börjat som viskningar från läkemedelsbranschen. 

 

Läs också:

Liberalerna har virrat bort sig i La La Land 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!