Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Poliser i främsta ledet måste få högre löner

Poliserna på fältet har blivit både färre och mindre erfarna under samma tid som brottsligheten har blivit grövre. Det måste förändras.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det måste löna sig att jobba på ute på gatorna. Staten kan inte möta den grova brottsligheten med de minst erfarna poliserna.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Varje gång polisen omorganiseras utlovas fler synliga poliser på gatorna. Och varje gång tycks resultatet bli det rakt motsatta. Det gäller för såväl 1994 års närpolisreform som den stora omorganisationen 2015.

Många poliser söker sig också aktivt bort från radiobilarna och in mot skrivborden på de nationella avdelningarna. Det är inte svårt att förstå. Förutom en lugnare och tryggare arbetsmiljö på kontorstid är karriärvägarna bättre och grundlönerna högre där.

De så kallade ingripandepoliserna går däremot på slitsamma treskift där de jobbar varannan helg. Ersättningen för obekväm arbetstid är också låg, ett nattpass för en polis ger efter skatt inte mer än cirka 150 kronor extra.

Ingripandeenheterna slimmas

Polisen Peppe Larsson vittnade på annandag påsk i en artikel i Kvartal om vilka destruktiva effekter det får för verksamheten. Att vara ingripandepolis har blivit något man betar av - inte en roll man åldras i, menar han.

Med sina tolv år i yrket anses Peppe Larsson vara en mycket rutinerad kollega bland dem som jobbar som ingripandepoliser. Många av de aspiranter från polishögskolan som ska göra ett halvårs praktik handleds inte sällan av kolleger som själva bara har ett par år i yrket. 

Poliserna på fältet har alltså blivit både färre och mindre erfarna under samma tid som brottsligheten har blivit grövre, och samtidigt som det har blivit vanligare med hot och våld mot poliser. Det leder en ond spiral där jobbet blir allt tuffare och mer krävande - vilket gör att poliser i ännu högre grad söker sig därifrån. 

Det gör det inte bara svårare för polisen att förhindra kriminalitet, bristen på erfarna poliser gör det också svårare att lösa de brott som begås. De åtgärder som ingripandepoliser vidtar direkt på brottsplatsen - som att få fatt i vittnen och säkra bevisning - är i regel avgörande för att kunna fälla en gärningsman. Misstag i det skedet går ofta inte att reparera.

Hardshiptillägg

Regeringen har lovat en ”historisk satsning” på 10 000 fler polisanställda till 2024. Med tanke på hur många platser som står tomma på polishögskolorna är det målet inte realistiskt. Men målet är också alltför trubbigt. Det är uppenbart att polisen behöver fler ingripandepoliser och fler lokalpoliser. Om det ska bli verklighet måste arbetsvillkoren bli mer attraktiva för just de grupperna. 

Personal i yttre tjänst måste få generösa hardship-tillägg - speciellt i utsatta områden, ingripandepoliser och utredare behöver få fler karriärmöjligheter och schemaläggningen borde bli mer flexibel. 

Staten kan inte möta den grova brottsligheten med de minst erfarna poliserna i främsta ledet.