Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Poliser är för viktiga för att låsas in på universitet

Idealpolisen tycks vara en kombination av löpare, brottare, psykolog, socionom och IT-expert. Kort sagt, Tom Cruise i Mission: Impossible. Foto: DAVID NAYLOR / UPPSALA UNIVERSITET / FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Polisfacket vill göra polisutbildningen längre och akademisk. Det är en dålig idé. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En bra polis behöver många förmågor: god fysik, analytisk skärpa, kritiskt tänkande, förståelse för mänskligt beteende och kunskaper om hur samhället fungerar. Han måste klara av att jaga brottslingar både till fots och i datorernas intrikata cybervärld. Den gränsöverskridande brottsligheten ställer krav på omvärldskunskaper.  

Det är inga fjuttkrav, precis. Idealpolisen tycks vara en kombination av löpare, brottare, psykolog, socionom och IT-expert. Kort sagt, Tom Cruise i Mission: Impossible.

Enligt Polisförbundet räcker inte dagens utbildning på 2,5 år till för att lära polisstudenterna allt de behöver kunna. Facket vill därför ha en treårig högskoleutbildning med ett nytt akademiskt ämne - polisvetenskap - samt ett polisforskningsinstitut där poliser kan forska på yrkets metoder och arbetssätt. 

Den modellen skulle ha många fördelar, skriver ordförande Lena Nitz på DN Debatt. Polisyrket skulle bli mer attraktivt, Polismyndigheten skulle pressas att bli en bättre arbetsgivare och metoderna skulle förbättras.  

Akademisering är ingen magisk lösning

Det är dock inte mycket som talar för att förhoppningarna skulle infrias. Lärare och sjuksköterskor har fått sina utbildningar uppgraderade, men hörs det fröjdefulla trivselsånger från skolans och sjukvårdens värld? Nej. Snarare skrin av frustration över att man varken har fått den status eller lön som borde följa av en påkostad akademisk utbildning. 

Dessutom har akademiseringen lett till att utbildningarna blivit nästan krampaktigt teoretiska. När nykläckta sköterskor och lärare kommer ut i verkligheten är de sprängfyllda med teori och filosofi, men saknar ofta de konkreta färdigheter som krävs för att klara jobbet på vårdavdelningen eller i klassrummet. 

Om en högskoleutbildning för poliser blev verklighet skulle dess arkitekter förhoppningsvisa ha lärt sig av tidigare misstag. Men i grunden kan det ifrågasättas om det är en lång sammanhållen polisutbildning som Sverige behöver. 

Polisutbildningen bör inte förlängas

Det behövs poliser ute på fältet och poliser framför datorn, poliser som är bra på bedrägeribrott och sådana som är experter på gränsöverskridande ligor. Vad är det som säger att alla ska gå samma utbildning i tre år?

Den logiska lösningen i en tid när brotten blir alltmer skiftande till sin natur, och kräver vassa expertkunskaper, torde vara en gemensam grundutbildning och därefter breda möjligheter till  specialisering. Självklart vore det bra om det fanns vägar in i akademin för poliser som vill forska men akademiker kan även tas in utifrån. 

Det är naturligt att Polisförbundets vill uppgradera medlemmarnas utbildning och status. Men allmänintresset är ett annat. Sverige behöver fler poliser snabbt och fokus bör ligga på högre löner - framför allt för dem som är ute i frontlinjen - samt bättre arbetsmiljö, exempelvis i form av administrativt stöd.

Att stänga in alla polisstudenter på universitet i tre år är en idé som bör skrinläggas för överskådlig tid.

 

Läs också: 

Låt hela staten knäcka den organiserade brottsligheten

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!