Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Polisen hinner inte med - låt Göteborg anlita vakter

Göteborgs stad vill anställa fler ordningsvakter, men nekas av polis och domstol. Regelverket måste anpassas till verkligheten.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Statyn av Göteborgs grundare Gustav II Adolf blickar numera ut över ett torg där droghandeln sker helt öppet - rakt framför kommunhuset. Köpcentrumet Nordstan är ett tillhåll för kriminella. En av tre kvinnor väljer en annan väg hem på grund av otrygghet.

Brunnsparken, Kanaltorget, Västra Nordstan, Fredstan, Lilla Bommen och stråket mellan Operan och Skeppsbron är andra platser som pekats ut som extra otrygga av Trygg i Göteborg, ett samarbete mellan polis och kommun. En av tre göteborgare rapporterar att de blivit utsatta för brott. Lika många är mycket bekymrade över kriminaliteten.

Många skottlossningar

Det är inte särskilt konstigt. Minst en gång i veckan sker en skottlossning. Förra året dödades tio och 27 personer skadades i skjutningarna. Det dödliga våldet är oftast uppgörelser mellan kriminella gäng, men även vanliga göteborgare drabbas.

Inte minst eftersom den grova kriminaliteten gör att polisen inte hinner med de vardagliga småbrotten. Det är förvisso helt rätt prioritering, men en klen tröst för den som blir utsatt för en ficktjuv, får sin cykel stulen eller sina butiksvaror snattade.

De styrande i Göteborg vill hjälpa polisen genom att anställa fler ordningsvakter. Kommunen har ansökt om att utöka antalet paragraf 3-områden, där ordningsvakter har utökade befogenheter att patrullera, gripa och avvisa personer. Men Polismyndigheten och Förvaltningsrätten säger nej. Enligt lagen är det nämligen polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning. Visserligen finns paragraf 3-undantagen, men de får inte bli regel. 

I stället för att låta kommunen satsa mer på säkerhet, funderar polisen nu på att anställa egna ordningsvakter. Inställningen är oerhört motsägelsefull: Ordningsvakter är i sig inget problem, så länge de är anställda av rätt myndighet. 

Nog är det bra att polisen, efter allt för lång tid, ändrat inställning och välkomnar avlastning. Men varför inte också låta kommuner rekrytera ordningsvakter?

Låt kommunerna fatta beslut

Lokalpolitiker bor och verkar nära medborgarna och kan därför snabbt fatta beslut när stadens stråk drabbas av snattare eller knarkhandlare. Polisen är en stor och tungrodd organisation, som dessutom redan har tillräckligt med budgethål att täppa.

Staten klarar inte riktigt av sitt åtagande - att upprätthålla lag och ordning - men låter heller inte kommunerna själva reda ut situationen. Det blir ett moment 22. I en perfekt värld vore det förstås bra om ordningsvakter inte behövdes och polisen hann med alla sina uppgifter. Reglerna måste dock utformas efter hur verkligheten ser ut, och inte efter hur den borde vara. 

Vill politikerna i Göteborg själva skapa trygghet på sina gator och torg - låt dem göra det.  Alla krafter behövs för att bekämpa kriminaliteten, både lokala och nationella. 

Kriminologen Manne Gerell i Ledarsnack om den rekordhöga brottsnivån.