Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Polisen behöver inte fler Kling och Klang

Mahony i Polisskolan är ingen förebild. Foto: Hasse Persson

Till hösten kan personer med begåvning påtagligt under Medelsvensson tas in på polisutbildningen. Ett direkt dumt beslut.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Till vårterminen i år sökte 4 500 personer till polishögskolorna. Ändå lyckades man inte fylla de 300 platserna i Stockholm, Umeå och Växjö. De sökande höll inte måttet i testerna.

Till hösten har polishögskolorna tänkt ta in 550 studenter, nästa vårtermin hela 880 stycken. Kåren ska fyllas på efter pensionsavgångar, avhopp och nya personalkrävande uppgifter, som ökad gränskontroll.

Den lösning man valt är att sänka kravet på vad de sökande ska prestera på begåvningstestet. På den niogradiga skalan, där fem är medel, har det fram tills nu krävts att personer viker teoretiska kartonger och fyller på talserier så att de får ihop en till minst en fyra.

Från och med i höst ska det räcka med en trea för att ta sig vidare. Endast 11 procent i befolkning är mer trögfattad än den som testar till sig en trea.

Visst behövs poliskåren fyllas på. Men inte med Kling, Klang, Kristiansson och Kvant.

Risken är inte bara att obegåvade killar och tjejer kommer in. Faran är överhängande att de bättre lämpade avstår från att söka eftersom de inte vill tillbringa ett yrkesliv med korkade kolleger.

Det polisledningen ser som en bot är snarare en sot.

Kraven har höjts för att komma in på lärarutbildningarna, det samma bör göras för polisutbildningen. Och där bör också betygen och inte begåvningstester tala. Gärna redan till vårintagningen.

Polisförbundet har länge krävt att polishögskolorna inte bara ska heta högskola utan även ge högskoleexamen. I våras presenterade en statlig utredning sitt förslag. Från hösten 2017 bör utbildningen bli treårig: fem terminer teori och en termin praktik, utan lön.

I dag är utbildningen fem terminer, varav en är aspiranttjänstgöring med anställning och lön.

Riktigt varför det skulle vara mer attraktivt att gå sex terminer med studielån än fyra plus en med lön är oklart.

Utredaren Lena Spjuth skriver att det blir lättare att tala på jämställd fot med jurister, sjukvård och socialtjänst. Fan tro´t. Hon påpekar att utbildningarna i övriga Norden ger högskoleexamen och att de är längre, än så länge.

I Danmark ska polisutbildningen kortas till två år. I Norge och Finland är en tredjedel av utbildningen praktik. I Sverige ska det alltså bara vara en sjättedel.

Svenskt polisväsende har stor nytta av höjd utbildningsnivå. Men då är det bättre att ge ekonomer, it-folk och jurister en snabbutbildning som ger polisiära befogenheter.

De poliser som ska sköta det väldigt viktiga vardagsarbetet i yttre tjänst blir däremot inte givet bättre på att lösa sina arbetsuppgifter som nyexaminerade genom att ha läst kompendier ett halvår till. Däremot är praktiken mycket lärorik.

Det är inte teorier som räddar polisen, särskilt inte om statusen hunnit sjunka så att det är påtagligt obegåvade som ska stava sig igenom litteraturen.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.

 

Läs även: Brottsligt att Sverige saknar poliser.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!