Hur fungerar klansystemet?
– Klan finns där det inte finns någon stat eller på platser där man inte litar på staten. För att överleva måste människan organisera sig. Det har historiskt, också i Sverige, skett via ätten, klanen. Klanen fyller i stort samma funktioner som staten: domstol, polis, socialförsäkringssystem och skydd. Men människor är inte anställda som tjänstemän, det handlar om förtroendeuppdrag.
År 2011 lät utrikesminister Carl Bildt antyda att revolten mot Khadaffi i Libyen egentligen handlade om klanstrider. För det fick han då kraftig kritik av bland andra Gustav Fridolin, MP, och Mikael Damberg, S, vilket du har beskrivit i tidskriften Kvartal. Men med facit i hand hade Bildt ju rätt. Vad säger det exemplet om kunskapen i Sverige om klaner?
– Mycket. Vi är så marinerade i stat att vi har svårt att se de samhällssystem som råder i omvärlden. Den viktigaste sociala enheten i Mellanöstern, Nordafrika och stora delar av världen är just klanen. Därför är det ofattbart att det i Sverige knappt bedrivs några studier om klaner. Till politiska partier, som Baathpartiet i Syrien och Irak, går exempelvis rekryteringen via klanlinjer. Men statsvetaren sitter och tittar på partiets ideologi, medan religionsvetaren granskar teologin. I grunden finns dock ett klanperspektiv som styr vilken tillhörighet man har både politiskt och religiöst.
Vad är orsaken till det svenska ointresset?
– Min teori är att det beror på att vi så länge har levt under en stat. Den moderna svenska staten beräknar man ju från Gustav Vasa. Dessutom hyser vi tillit till staten. Vi litar allra mest på Skatteverket som tar våra pengar och på den statliga tv:n och radion. I ett internationellt perspektiv är det fullkomligt sanslöst.
Vad får det för effekter?
– Vi blir osedvanligt dåliga på att möta människor från andra kulturer. Det går inte att ögonblickligen utsträcka tilliten från sin egen grupp till något så opersonligt som en stat. Men vi bemöter alla människor som om de vore svenskar.
Hur kan man göra för att överbrygga den motsättningen?
– I samhällsinformationen måste vi förklara hur Sverige fungerar med vetskap om hur annorlunda vi själva är och med kunskap om de människor som kommer. Då skulle informationen gå fram bättre.
Att snabbt försöka utrota klansystemet har lett till katastrof på många platser, till exempel i Somalia. Skulle man i Sverige kunna utnytta klanstrukturer i integrationsarbetet eller vore det att göra våld på den liberala staten?
– Det är en jättesvår fråga. Metoden, som används inom klansystemet, att grundligt sitta ner och förklara och förankra alla beslut kan man använda utan att göra avkall på några principer. Det kan tjäna Sverige väl. Samtidigt hör jag alla protester inom mig. Vi kan ju inte ändra våra system och metoder.
Vid oroligheter i utanförskapsområden lyfts ofta bristen på auktoriteter fram som en förklaring. Kan klanstrukturen förklara en del av det vi ser?
– Ja, dels finns det kriminella ligor som bygger mycket på blodsband. Men jag är också rädd att många unga har ärvt misstilliten till det offentliga från sina föräldrar. Polisen skulle vara hjälpt av att arbeta mer genom de strukturer som redan finns.
Kan det finnas samma förklaring till stök på skolor i utanförskapsområden?
– Ja, om man kommer från en skola där det råder kadaverdisciplin och plötsligt hamnar i en svensk skola där man pratar om elevinflytande och att ifrågasätta kunskap måste man bli ohyggligt klämd mellan värderingssystemen. Det tror jag är en orsak till att många föräldrar tappar greppet om sina barn. De har också hört att i Sverige får man inte slå sina barn och att socialtjänsten kan ta barnen. Men myndigheterna har inte gett redskap och alternativ till hur de ska göra i stället.
Bör staten uppmuntra människor att överge klanstrukturerna? Om det finns en brist på tillit till staten borde den inte försöka överbrygga det?
– Staten lägger sig i till viss del. Till exempel i arbetet mot hedersrelaterat våld, som ju är sprunget ur klansamhället. I mitt nuvarande arbete jobbar jag med de frågorna på länsstyrelsen i Östergötland. Det hedersrelaterade våldet är mer omfattande än vad folk i allmänhet förstår och kunskapen är generellt sett väldigt låg.
Arbetet mot hedersvåld är i praktiken en utmaning mot klanstrukturerna?
– Ja, vissa delar av klansamhället strider fundamentalt mot svensk lagstiftning. Här betonar vi individen medan det i klanen är kollektivet som gäller. Om man inte får fatta beslut om avgörande saker som vad man ska bli och vem man ska gifta sig med måste samhället se till att lagen hålls. Annars urgröper vi rättssamhället och individens frihet.
För några år sedan vittnade en kristdemokratisk politiker i Södertälje i tidningen Fokus om hur klantänkandet har släppts in i politiken i staden. "Om jag går med i partiet kommer jag inte ensam utan med flera hundra röster". Har du sett samma problem?
– Ja, och det oroar mig väldigt mycket. Om människor kan kryssas in för att man i gruppen förhandlar fram att man satsar på en viss person gäller inte längre principen "en man, en röst". Och då riskerar vi att sätta vår konstitution i gungning. När artikeln i Fokus kom var det helt tyst om den. Det borde ju ha blivit ett jättehallå.
Vad tror du inför framtiden. Är du optimist eller pessimist?
– Jag är realist. Jag är orolig för den sociala oron som uppstår i och med utanförskap. Att göra resan från klan till stat är fullt möjligt. Men det kommer att ta tid och Sverige kommer att utsättas för ganska stora påfrestningar.
– Framförallt är jag orolig för vad som händer i ett extremt tillitssamhälle som Sverige om medborgarna börjar upptäcka att staten har svårt att leva upp till sina åtaganden. Då sjunker skatteviljan och folk börjar köra solo.
– Vi kommer inte hamna där på länge och förhoppningsvis inte alls. Men det är det som kännetecknar de länder varifrån människor flyr, det är illegitima stater där man har noll tillit till de styrande. Sannolikt går det snabbare att rasera ett tillitssamhälle än att bygga upp det.
Lyssna på hela intervjun med Per Brinkemo i spelaren ovan. Du kan också lyssna på programmet i din poddspelare. Sök då på "Expressen ledare": Här alla avsnitt på Itunes.
Läs också:
Nalin Pekgul: "Kampen mot islamofobi har blivit en industri"
Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.
