Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Ju högre risk att åka dit desto färre brott blir det"

Kriminologen Manne Gerell vid Malmös högskola förstår inte det ljumma intresset för rekordökningen av brott i den senaste trygghetsmätningen, säger han i ett samtal med Anna Dahlberg.
Kriminologen Manne Gerell. Foto: ULF RYD
Foto: JENS CHRISTIAN

Det viktigaste är inte hårdare straff, utan att se till att de som begår brott åker fast. Det säger kriminologen Manne Gerell vid Malmö högskola i en intervju med Anna Dahlberg.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Lyssna på Ledarpodd: Gerell om brottsökningen

Ladda ner avsnitt
Spela upp i annan app Prenumerera i podcast app

Du stack ut hakan i samband med att Nationella trygghetsundersökningen (NTU) presenterades nyligen. Du hade väntat dig krigsrubriker, skrev du:

- Det var en uppseendeväckande ökning. Rekord brukar vara nyhetsvänligt, men det blev inte den stora, dominanta nyheten som jag hade trott. Jag är uppenbarligen inte så bra på att bedöma medielogiken och nyhetsvärderingen.

Hur tolkar du resultatet?

- Det är en stor ökning och det som är speciellt är att nästan alla brottstyper ökar. Vi har en ökning två år i rad. Redan förra mätningen visade höga nivåer, som var de näst högsta sedan man började mätningen år 2005. Då låg jag och många andra lågt, eftersom det bara var ett år och de kan det ha blivit lite felmätt. 

- Givetvis finns det felkällor med NTU, men det handlar inte om anmälningsbenägenhet utan här är det telefonintervjuer där man har ringt och pratat med 12000 svenskar. Så det borde verkligen vara en stor grej.

Apropå felkällor: Det talas ofta om att det kan finnas en ökad benägenhet hos kvinnor att definiera händelser som de har varit med om som sexbrott. Men är inte den mest sannolika felkällan att personer som lever utanför samhället, exempelvis papperslösa, inte fångas upp i NTU?

- Jo, det är sannolikt. Många utsatta grupper, som missbrukare och hemlösa, kommer man att ha svårt att nå. Men det behöver inte vara ett problem över tid för det finns inget som talar för att det skulle ha förändrats. Missbrukare är inte mindre benägna att prata i dag är för tio år sedan.

Men vi har fler människor som lever i ett skuggsamhälle?

- Det kan vi ha och det kan påverka, men vi har inga tydliga undersökningar på det. Jag tror att man får räkna med att NTU underskattar brottsligheten lite grann, men att den ger en ganska bra bild av hur majoritets-Sverige är utsatt för brott. Den ger en sämre bild av mer utsatta grupper och kanske också utsatta områden.

Vad ser du för möjliga förklaringar till ökningen av brottsligheten?

- Det finns två rimliga förklaringar. Den ena är poliskrisen som har lett till att polisen inte lyckas göra ett lika bra jobb, och det kan förmodligen leda till mer brottslighet. Den andra är migrationen som säkert har påverkat också. Vi vet att invandrare är överrepresenterade i brott och dessutom är det många unga män som har kommit. Bara genom den stora strömmen av unga män borde man kunna räkna med lite mer brottslighet. 

- Men jag skulle hävda att båda dessa förklaringar i sig är otillräckliga för att förklara en så rejäl ökning. Förmodligen finns det något annat också som vi inte vet vad det är. Vi ser liknande ökningar i en del andra länder, såsom USA. Där har de precis som i Sverige haft ovanligt höga mordnivåer de sista åren, och USA har ju inte haft någon massiv ökning av invandringen eller poliskris. Sedan finns det andra länder där nedgången fortsätter. 

Finns det hypoteser kring vad det kan bero på i så fall?

- Ja, det finns många hypoteser, men det handlar mest om gissningar. I USA spekuleras det i att det antingen har att göra med att polisen är för lite pro-aktiv och att man har backat för mycket. Men somliga tycker tvärtom - att polisen har varit för aggressiv så länge att man har förstört tilltron polisen som en legitim aktör i utsatta områden. Det är två konkurrerande förklaringar baserat på om man är konservativ eller liberal i USA. 

Om du skulle beskriva den svenska brottsutvecklingen i ett längre tidsperspektiv - hur skulle det se ut?

- Vi har på ett ungefär följt utvecklingen i västvärlden i stort, där man hade en ökande brottslighet fram till i början på 90-talet och sedan började det sjunka. Däremot har inte brottsligheten sjunkit lika tydligt i Sverige som i många andra västeuropeiska länder. 

Du bor i Malmö och har skrivit på Twitter att du hör sprängningar var och varannan natt på sistone. Hur upplever du Malmöbilden?

- Allt är relativt. Jag bor i södra Malmö, mitt emellan två särskilt utsatta områden. Jag bor på en plats där det händer mycket. Sista månaden har det varit väldigt mycket explosioner, men de flesta av dem - kanske nästan alla - handlar om pyroteknik, exempelvis bangers. Men de låter jättehögt. 

- När det gäller Malmöbilden så är den både överdriven och inte. Malmö har väldigt mycket problem och har väldigt höga nivåer av viss typ av brottslighet. Typfallet är skjutvapenvåld, där vi ligger skyhögt över resten av Sverige. Men Malmö sticker inte ut med jättehög brottslighet på alla sätt och vis. Så det är inte så konstigt att Malmö har fått ett visst rykte, men det är ofta överdrivet också.

Vad fungerar mot brott?

- Det beror på vilket brott och vilka brottslingar det är. Det är ganska få saker som funkar mot allt. Det som funkar är att tänka till och hitta en specifik lösning för det brott som man vill göra något åt. Det som kallas problemorienterat polisarbete.

När vi har pratats vid tidigare har du sagt att upptäcktsrisken är en viktig faktor.

- Ja, när det gäller avskräckningsteori, som det kallas inom kriminologin, så pratar man om tre olika typer av effekter. Den ena är risken att åka dit. Den andra är hur snabbt det blir en konsekvens av det man har gjort och den tredje är hur hårt straffet är. Den enda av dessa som har ett starkt stöd är risken att åka dit. Ju högre risken är att åka dit desto färre brott blir det. 

- När det gäller hårdare straff däremot har det generellt ingen större effekt. Det kan ha effekt på milda brott, där man får ett väldigt litet straff. Men för de grova brotten har det oftast inte så stor effekt. 

Så om du skulle ställa diagnos på de svenska problemen, då är snarast problemet att det är för låg upptäcktsrisk och att rättvisan mal för långsamt än behovet av ökade straff?

- I alla fall när det gäller avskräckningen. Men man kan tänka sig andra effekter av straff också, såsom att polisen får fler redskap att använda. När det gäller grovt vapenbrott, exempelvis, gör man nu två år till minimigräns, vilket innebär det att man får automatisk häktning. Det tror jag är jättevettigt. 

Man är borta från gatan?

- Ja, inkapacitering som man brukar kalla det för. När det gäller vapenbrotten är jag förtjust i den idén av den enkla anledningen att när någon har en pistol på sig vill de förmodligen skjuta någon. Får de sitta i häkte några veckor är det kanske inte lika sugna på att skjuta någon när de kommer ut igen, om de nu gör det. Det skulle kunna bidra till lite färre skjutningar, och inte leda till en hämndskjutning från det andra gänget.

- Men hårdare straff är inte det som är viktigast, utan att se till att man tar fast folk och att man ser att det finns en tydlig konsekvens. Gör jag det här så finns det en stor risk att jag blir tagen och får ett straff för det.

Vad bör man göra i de utsatta områdena?

- Åtminstone på kort sikt så är det fler poliser och bättre polisarbete det absolut viktigaste. Det behövs många andra saker också, men i alla fall en del av de utsatta områdena där problemen är värst, där är det svårt att göra många andra saker eftersom många är rädda. Många vågar inte anmäla till polisen. Många vågar inte vittna. Många kanske inte vågar ingripa mot brott och så vidare. Man måste nog först uppnå en grundläggande nivå av trygghet och säkerhet innan man kan göra allt det där andra.

Fotnot: Samtalet ägde rum i slutet av november.

 

TIDIGARE AVSNITT AV LEDARPODDEN

#12 "Miljonprogramsfelen är på väg att upprepas"

 

Jan Jörnmark om bostadsministerns kostsamma misstag.

 

 

#11 "Varför blundar vi för barnbrudarna"

 

Juno Blom om hedersförtryck och samhällets svek

 

 

#10 "Sverige har blundat för klanernas makt"

 

Per Brinkemo om de dolda klanstrukturerna.

 

 

#9 "Politikerna har ingen lösning på bofrågan"

 

Jan Jörnmark om sjuttio år av katastrofal bostadspolitik.  

 

 

#8 "Många platser lär försvinna från kartan"

 

Charlotta Mellander om landsbygdens problem.

 

 

#7 "Ungar leker IS på förskolan"

 

Mona Sahlin om extremismen i Sverige.

 

 

#6 "Kaplans bopolitik är bara kosmetika"

 

S-märkta experten Lennart Weiss sågar regeringens bostadspolitik.

 

 

#5 "Försvarets kris är som grekisk ekonomi"

 

Carl "Wiseman" Bergqvist och Annika Nordgren Christensen om försvarsmaktens utmaningar.

 

 

#4 "Borgerligheten måste bry sig om miljön"

 

Författaren Mattias Svensson om en underskattad fråga.

 

 

#3 "Cyklisterna är diskriminerade"

 

Cykelexperten Krister Isaksson om orättvisan i trafiken.

 

 

#2 Europas fulspel om flyktingarna

 

Migrationsverkets expert om hur Europas länder styr bort flyktingarna från sina gränser.

 

#1 "Islamofobi har blivit en industri"

 

Nalin Pekgul om extremisternas förtryck i svenska förorter och samhällets svek.

 

Läs också: 

Vi behöver veta mer om den nya brottsvågen 

Sverigebilden måste tåla befogad kritik 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!