PM Nilsson: För Sverige i tiden

Publicerad
Uppdaterad
När man pratar med socialdemokrater avslöjar de sig mer än gärna som passionerade anhängare av militäralliansen mellan Europa och USA.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
De anser att USA spelar en omistlig roll för Europas säkerhet, de är livrädda för att EU:s gryende försvarsvilja ska ge amerikanerna intrycket att de inte längre behövs på kontinenten, de lovordar Natos östutvidgning och de är mycket måna om att Sverige ska ha goda relationer med Washington. De låter kort sagt som vilka danska, norska eller holländska politiker som helst. Vi är alla små skyddslösa länder med ett rationellt intresse för vår säkerhet. Även i mer öppna dokument och tal är socialdemokraterna tydliga atlantister. När utrikesminister Laila Freivalds höll sitt tal vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen tidigare i vintras ville lovsången till Nato aldrig ta slut. Natos utvidgning beskrevs som ett vitalt intresse för Sverige, en process som vi kraftfullt stött och bejakat, och hon berättade stolt om att Sverige nu leder en Natobrigad i Kosovo och deltar i Natoledda insatser i Bosnien och Afghanistan. Även i den av socialdemokraterna ledda försvarsberedningen tycker man att Nato är en självklar och central del av svensk säkerhetspolitik. I förra årets rapport "Säkrare grannskap osäker värld" skriver man att utvidgningen av Nato innebär att "Europas säkerhetspolitiska karta förändras på ett mycket positivt sätt" och att "Östersjöregionen nu blir fast förankrad i europeiska och euroatlantiska säkerhetsstrukturer" i och med att "USA:s kollektiva säkerhetsgaranti utsträcks över Estland, Lettland och Litauen". Av de övriga politiska partierna förordar folkpartiet och moderaterna aktivt svenskt medlemskap i Nato, centern säger sig vilja följa alliansens utveckling och pröva för- och nackdelar, och kristdemokraterna lägger i alla fall inte särskilt mycket energi på sitt nej. Vänstern och miljöpartiet går inte att ta på allvar i dessa sammanhang eftersom de vill lägga ner försvaret. I höst, eller möjligen under nästa år, ska regeringen förhandla fram ett nytt försvarsbeslut för de kommande åren. Mycket tyder på att det kan bli en långt mer konstruktiv uppgörelse jämfört med de två tidigare som dominerat perioden efter kalla kriget. 1996 års beslut under Thage G Peterson präglades av ett krampaktigt försök att hålla fast vid det som varit. 2001 under Björn von Sydow var till en del framåtblickande, men det var mer besparingar än förnyelse. Det som väcker hopp inför 2004 är att det internationella perspektivet har fått ett så oerhört starkt genomslag, såväl i teorin som i praktiken. Den nya säkerhetspolitiska doktrinen som socialdemokraterna, centern, kristdemokraterna och moderaterna förhandlade fram 2002 anger tonen: "Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder." Regeringen Freivalds och Persson har vid ett antal tillfällen gått ett steg längre och sagt att "det är svårt att föreställa sig att Sverige skulle ställa sig neutralt i händelse av väpnat angrepp mot ett annat EU-land". Regeringen är också påfallande intresserad av att Sverige ska delta i olika internationella operationer. Såväl i Kongo som i Afghanistan var det Sverige som tog initiativ till att vara med. Vad gäller operationen i Liberia blev vi tillfrågade. Tiden då Sverige helst sände sjukhustält tycks vara förbi. Även på tjänstemannanivån, det vill säga inom försvarsmakten, är det internationella perspektivet numera ett huvudspår, vilket märktes tydligt när ÖB i fredags presenterade sina synpunkter inför höstens beslut. Om Sveriges säkerhet avgörs i gemenskap med andra bör Sveriges försvar inriktas på att delta och stärka gemenskapen, det vill säga EU och Nato. Det betyder att försvarets organisation, förmåga och materiel främst ska anpassas till vad som behövs för att Sverige ska klara sina internationella åtaganden inom EU/Nato. Vid de andra två försvarsbesluten har försvarsmakten bundits av ett fortsatt ansvar för att klara av traditionella hot mot Sverige. Nästan alla bedömare är eniga om att den typen av försvar inte längre behövs. Det råder också bred enighet om att Sverige är i mycket stort behov av att snabbt etablera sig som en trovärdig del av det gemensamma försvaret av Europa och dess vidare gränstrakter. Höstens försvarsbeslut borde bekräfta denna nya uppgift och fortsätta bereda väg för svenskt medlemskap i Nato. Just nu tänker faktiskt alla viktiga parter rätt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag