Malmö stad har beslutat att barn till papperslösa ska få socialbidrag enligt full norm och papperslösa barnfamiljer ska få bostaden betalad.
Malmös kommunalråd, Carina Nilsson (S) hänvisar till barnkonventionen. Barnens bästa ska komma i första rummet.
Det är ett beslut som andas djup medmänsklighet. Men det är dessvärre inte okomplicerat. Sverige har reglerad invandring. Det finns en migrationslagstiftning och ett migrationsverk som individuellt prövar om människor har skäl att få stanna i Sverige eller inte. Den prövningen ska vara rättssäker och rättvis. Människor som får avslag ska lämna landet. Om de stannar kvar ändå hamnar de i den kategori som kallas "papperslösa". En stor del av de papperslösa i Sverige tros vara människor som har fått avslag.
De papperslösa har av humanitära skäl vissa rättigheter. De har numera rätt till "vård som inte kan anstå", på samma sätt som asylsökande. Barnen får gå i skola.
Frågan är var gränsen ska sättas för de papperslösas rättigheter. Svaret är att det inte finns något rätt svar. Mellan de absoluta lägena "du har rätt att vara i Sverige" och "du har inte rätt att vara i Sverige" finns det inget naturligt mellanläge. I förhållande till de rättigheter svenskar har kommer de papperslösas rättigheter alltid att te sig motsägelsefulla och halvdana. Det ligger i sakens natur.
Kommuner har enligt socialtjänstlagen ansvar för att de som vistas i kommunen "får det stöd och den hjälp de behöver". Frågan om ekonomiskt bistånd till människor som har fått nej av migrationsverket har avslagits i kammarrätten. Argumentet har varit att de kan försörja sig själva om de reser tillbaka till sitt hemland.
Den ordningen ställs på huvudet av Malmö stads beslut att ge barn till papperslösa socialbidrag och betald bostad. Kommunen erkänner, kan man säga, de papperslösas rätt att bo i Sverige.
Hjälp till försörjning och bostad innebär alltså att en extra fil in i landet öppnas, vid sidan av den legala migrationen. Men det är ingen "gräddfil", snarare en surmjölksfil. Även i Malmö kommer dessa människor att leva i en skuggtillvaro utan säker mark och framtid. För det är fortfarande rättsväsendets uppgift att se till att människor utan uppehållstillstånd inte dröjer sig kvar i landet.
"Det finns tecken på att många av de papperslösa barn som lever gömda har psykiska problem", skrev socialstyrelsen i en rapport 2010. Med fler rättigheter för papperslösa ökar rimligen incitamenten för människor att stanna kvar illegalt i Sverige. Sverige är ingen passiv part, vårt förhållningssätt påverkar de papperslösas förhållningssätt. Man kan fråga sig om det verkligen är i samklang med barnens bästa att locka fler föräldrar att stanna kvar i detta limbo.