Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pisa-myglet i skolan är ett svek mot de svagaste

Efter Expressens granskning av Pisa-resultaten har utbildningsminister Anna Ekström bett OECD att granska Sveriges resultat igen.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Om Pisa-reglerna hade följts skulle de svenska resultaten ha varit betydligt sämre, visade granskningen.Foto: Cecilia Anderberg

Det är mycket allvarligt att en stor mängd utrikes födda elever verkar ha gallrats bort när Pisa-proven skulle genomföras. Om problemen i svensk skola sopas under mattan minskar möjligheten att lösa dem.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Lättnaden i Skolsverige gick nästan att ta på i december ifjol när resultatet av 2018 års Pisa-undersökning presenterades. Efter kraschen 2013 visade sig kunskapen hos svenska elever ha fortsatt uppåt. I läsförståelse, matematik och naturvetenskap låg de svenska 15-åringarna över genomsnittet i OECD-länderna. Skolkrisen var inställd.

Nu väcks dock frågor om huruvida resultaten verkligen är representativa. På tisdagen avslöjade Expressens Ludde Hellberg att en stor mängd utrikesfödda elever felaktigt plockats bort ur Pisa-urvalet – ett brott mot OECD:s regelverk.

Om reglerna följts hade Sverige troligen backat resultatmässigt i alla tre ämnen jämfört med den förra undersökningen.

Reglerna säger att enbart elever som har gått mindre än ett år i svensk skola får sorteras bort av språkskäl. Trots det visade granskningen att skolor plockat bort betydligt fler elever än så. Allra allvarligast var att siffrorna dessutom antyder att även svenskfödda elever med svaga språkkunskaper kan ha uteslutits.

Det är inte förvånande att den rekordstora invandringen under 2010-talet märks i Pisa-undersökningen. Redan i de officiella resultaten fanns oroväckande tecken på att ojämlikheten ökar i svensk skola. Medan svenskfödda elever förbättrade sig, försämrades de utlandsföddas prestation – och det trots att många av dem alltså aldrig skrev provet. 

Den situationen gör det extra viktigt att problem inte sopas under mattan.

Sverige brukade vara känt som en skoljämlikhetens högborg. Numera är Sverige det OECD-land där skillnaden mellan inrikes och utrikes födda elever är som störst. 

Det behöver inte betyda att lärare gör ett dåligt jobb. När gruppen elever som bara gått några få år i svensk skola ökar är det klart att det påverkar resultaten. 

Däremot säger det något om den stora utmaning som Sverige står inför. För samtidigt som andelen elever som kan tänkas behöva mer stöd i skolan ökar, minskar tillgängligheten på utbildade lärare. Skolverket räknar med att det kommer att fattas cirka 80 000 lärare om tio år. 

Den situationen gör det extra viktigt att problem inte sopas under mattan. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som forskat på skolans utveckling, uttryckte det så här i Expressens granskning:

”De påstådda förbättringarna i PISA jämfört med 2015 har tolkats som att ‘nu har allt vänt’. Detta har i sin tur försvagat viljan att genomföra de kunskapsreformer som är så avgörande för Sveriges framtida välståndsutveckling – och som betyder allra mest för de elever som inte har förmånen att ha välutbildade föräldrar med en stark förankring i det svenska samhället.”

Att utbildningsminister Anna Ekström nu har bett OECD att granska Sveriges Pisa-resultaten igen är ett bra första steg.