Peter Santesson

SVT och SR borde inte vara så självbelåtna

SOM har hittat ett klart lägre förtroende för SVT:s nyheter bland högersympatisörer.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL

Public service-bolagen lider av ett stort förtroendegap. För att komma till rätta med det är självbelåtenhet fel inställning.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Debatten om public service opartiskhet är gammal, och från SVT och Sveriges Radios sida brukar inställningen vara självbelåten. Naturligt nog, för trots kritik och klavertramp förblir förtroendesiffrorna höga. 

I den nationella SOM-undersökningen ligger SVT och SR stabilt med ett publikförtroende på en bit över 70 procent, högt över andra. Hm, så varför dör inte debatten i så fall?

Lagom till valrörelsen har en ny forskningsöversikt om public service kommit från Göteborgs universitet. SVT rapporterade entusiastiskt om något som ser ut som ett frikännande på alla punkter. Forskningen har funnit att publiken blir mer informerad och innehållet är opartiskt. 

Inte heller det budskapet är nytt. Hm, så varför förstår inte kritikerna och tar intryck?

Att försöka mäta sig fram till om det i vidare mening finns en partiskhet i public service-programinnehåll är en oformlig och rätt olöslig forskningsuppgift. Det är så begränsade aspekter som det alls går att mäta och räkna på. Det gäller huvudsakligen sådant som vilka partier som uppmärksammas och vilka sakfrågor som bevakas under hur många minuter i nyhetsinslag under valrörelser och debatter.

Det man lättare kan mäta, och som är väldigt bekymmersamt, är de stora politiska skillnaderna i hur publiken uppfattar public service. Att snittnivåerna för publikförtroendet ligger så högt döljer ett stort förtroendegap. 

Public service ska fungera som gemensam valuta i alla samhällsskikt.

Resultaten syns gång på gång. Exempelvis har undersökningar från SOM hittat ett klart lägre förtroende för SVT:s nyheter bland högersympatisörer och en höger-vänster-skillnad på upp till 50 procentenheter. 

I en Infostat-undersökning från november 2021 uppgav 63 procent av högerväljare att det är vanligt med vinklade nyheter ”som försöker påverka publiken i stället för att förmedla fakta” i public service. De kan jämföras med att 27 procent bland vänsterväljare uppfattar det som vanligt.

När man berättar om mönster som dessa blir ofta reaktionen att försöka resonera och förhandla bort resultatet. Vilken sida har rätt? Förtjänar public service den misstro som uttrycks från högersympatisörer? 

Men det är att bege sig ut på ett sidospår. Dels är det metodmässigt utsiktslöst att försöka hitta övertygande belägg för det ena eller andra. Men framför allt missar man då att det är förtroendeklyftan i sig som är ett allvarligt problem, oavsett vad man själv anser.

Public service har en särställning bland medier och därför ska man ställa helt andra krav på att de bolagen ska vinna brett förtroende bland alla större samhällsgrupper. Misslyckandet ligger hos dem, inte hos publiken som borde läsa forskningsöversikter. 

Det må vara hänt att snittnivåer ligger högre än för olika privata medier, men det är inte särskilt intressant. Dessa väljer publiken fritt efter egen skiftande smak. Public service ska fungera som gemensam valuta i alla samhällsskikt.

När inte ens public service har ett solitt förtroende i alla läger, var hittar vi då den allmänt accepterade meterstaven? Svaret är att den inte riktigt verkar finnas. Det gör att samhällskonflikter blir mycket svårare att lösa. 

För att komma till rätta med det är självbelåtenhet fel inställning.


Peter Santesson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter
här.