Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Peter Santesson

Stockholms huvudvärk räddar inte landsbygden

För att klara konkurrensen kommer Stockholm att behöva komma till rätta med sina storstadsproblem.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL
Förra året var utflyttningen från Stockholms stad för första gången på länge större än inflyttningen.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN

Flyttlassen går numera bort från huvudstaden. Men det kommer knappast att lösa glesbygdens problem.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Hur det ska det gå för landsbygden? En viktig fråga, men minst lika viktig – men förbisedd i debatten – är frågan om hur det ska gå för storstäderna nu. Storstadens dragningskraft har brukat vara en given faktor i det moderna samhället. Inte längre.

Här är en pusselbit. Lagom till jul har det blivit dags för tredje vändan. Folkhälsomyndigheten uppmanar ännu en gång till hemarbete och arbetsdagar fylls av onlinemöten. Den flexibla kontorsnärvaron har brukat vara en lyxartikel i yrkeslivet. Nu har betydligt fler testat på det. Och för de flesta tycks fördelarna överväga. 

Här är en annan pusselbit. Det som börjat som kulturdebatt kan sluta som statistik från SCB. När exempelvis DN:s Björn Wiman under hösten lade ut texten om hur avskyvärt det har blivit att bo i Stockholm, kretsade svaren kring om Wiman och hans likar har blivit gubbiga. Men det intressanta är att en sådan artikel är en tidsmarkör. Man vågar inte skriva så om man inte vet att man talar för tidsandan. Syns det i statistiken då? Jodå.

Förra året var utflyttningen från Stockholms stad för första gången på länge större än inflyttningen. Det handlar om två olika strömmar. När det gäller mer långväga flyttar är det vanligare att de går till Stockholm än därifrån. Man flyttar in i regionen för jobbets skull. När det gäller kortare flyttar, att byta kommun inom samma län, är det däremot klart vanligare att flytta ut ur Stockholm än in i staden.

För att klara konkurrensen kommer Stockholm att behöva komma till rätta med storstadsproblemen

Utflyttningen från Stockholm är nu större än på länge. Och inte bara är flyttströmmen till kranskommunerna ovanligt stor, dessutom har inflyttningen från andra län varit vikande under tio år och har nu passerat nollstrecket. Nu dominerar flyttlassen till andra län.

Covid gav oss inte bara covidhundarna utan också smak för en annan vardag. En undersökning visar att närmare tre av fyra som har jobbat hemifrån under pandemin skulle vilja fortsätta med det. Samtidigt är det i städerna som hemarbetet varit vanligast. Det är huvudsakligen där kontors-, prat- och powerpointjobben finns, de som enklast överförs till flexibla onlinekontor och webbmöten.

Först tvingades personalen sitta i kontorslandskap för att spara lokalkostnader. Pandemin lär få arbetsgivare att fundera på om inte kontorsytan kan skalas ned ytterligare ifall halva styrkan ändå jobbar på distans många dagar i veckan. Och de anställda som känner som Wiman börjar surfa mäklarannonser. Den ena flexibiliteten ger den andra.

Men Stockholms huvudvärk är inte landsbygdens räddning. Resultatet blir knappast att den gamla glesbygdsproblematiken plötsligt vänds på ända. Många flyttlass går inte särskilt långt. Storstaden behöver ofta fortfarande finnas inom räckhåll. Mer troligt är att välmående och natursköna småkommuner i hygglig närhet till större städer blir de nya magneterna.

Skjutningar, trängsel, trafik, otrygghet, ideliga förtätningar på tidigare grönytor. Det finns mycket att välja bort när mäklardrömmarna väl har vaknat. För att klara den konkurrensen kommer Stockholm att behöva göra mycket mer i framtiden för att komma till rätta med storstadsproblemen som ligger bakom Wimans upplevelse.



Peter Santesson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.