Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Peter Santesson

Skulderna skenar när Sverige har växtvärk

Förut var skulderna större i låglönekommuner. Nu ökar skulderna snabbare bland kommuner med högre löner, som Stockholm.
Foto: DENNIS YLIKANGAS / BILDBYRÅN

Kommunernas skulder växer snabbare än samhällsekonomin. Den främsta orsaken är den kraftiga befolkningsökningen.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner. 

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

En rutinerad bostadsköpare kollar upp bostadsrättsföreningens skulder innan man slår till. Det krävs inte många klick på nätet. Vilket skick är det på huset? Kommer avloppsstammarna att hålla tio år till? Där hittar man de riktiga signalerna om kommande avgiftshöjningar.

Men färre verkar ställa sig samma grundfrågor om kommunen som man bor i. Obegripligt nog. 

Medan vi tänkte på allt annat har kommunernas skulder skjutit i höjden. Kommunernas och regionernas låneskulder är nu sammanlagt uppe 726 miljarder kronor. Det är fortfarande en bit kvar till statsskulden på 1 137 miljarder, men beloppet är i samma härad. Statsskulden känner man till, men hur ofta talas det om kommunskulden?

Jag beklagar, men den rekordhöga kommunskulden handlar om en verklig trend, inget som kan bortförklaras med inflation eller allmänt ökat välstånd. För tio–tjugo år sedan var skuldsättningen hyggligt stabil. Men de senaste tio åren har den vuxit, och det allt snabbare. Ökningstakten har accelererat fyra år i rad. Skuldökningen för 2019 uppgick sammanlagt till 67 miljarder eller 0,9 procentenheter mätt i andel av bnp konstaterade Kommuninvest. Ökningen var ”den största sedan mätningarna startade”.

Så länge räntorna är mycket låga kan kommunpolitiker frestas att unna sig att 'ha varit naiva'

Äsch då, säger kommunpolitikern som nu står med lånepappren i handen. Är det här så annorlunda än med det där bostadsköpet? När man tar ett lån finns det samtidigt en ny tillgång som pengarna investeras i. Vi pratar inte om sms-lån som går till konsumtion. Vi får nya skolor, avloppsreningsverk och äldreboenden. Är växande lån till investeringar inget märkvärdigare än att den växande familjen skaffar sig ett större hus? Visserligen med större huslån, men det har man råd med. Högre löner, nytt och bättre. Och räntorna är ändå så oförskämt låga.

Men kommunskulderna växer snabbare än samhällsekonomin. En faktor bakom investeringsbehoven är miljonprogrammet som nu har uttömt sin ursprungliga livslängd efter 50 år. Nu vittrar balkongerna och fönstren är slut. Vi får ett miljonprogram av stambyten. 

Men huvudorsaken till att skulderna växer handlar om att befolkningen växer. Nya kommuninvånare betyder nya skolor, förskolor och nya allting annat. Kommunerna passerar snabbare gränsen där de befintliga anläggningarna är för små eller gamla och måste bytas. 

Förut var skulderna större i låglönekommuner. Nu ökar skulderna snabbare bland kommuner med högre löner. Det är kommuner som Stockholm och Uppsala som har växtvärk när befolkningstalen går upp. Städerna tvingas snabbt skaffa sig större kostymer och dessa köper man på avbetalning.

Då ska man komma ihåg att det är först nu som den ”åldrande befolkningen” på allvar kommer att infinna sig. De kommande 10 åren räknar SCB med att antalet 80-plussare ökar med 50 procent. Det innebär många nya äldreboenden, det. Och som varje husköpare vet medför en investering också driftskostnader. När ska skuldökningen plana ut?

Så länge räntorna är mycket låga samtidigt som investeringsbehoven är så stora kan kommunpolitiker frestas att unna sig att ”ha varit naiva”. Men är det något vi lärt oss om sådana bekvämlighetsmarginaler är det hur plötslig och olustigt de kan försvinna.


Peter Santesson är ny fristående kolumnist på ledarsidan. Du kan läsa mer om honom här.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.