Peter Santesson
Eller, nej det gör det inte alls, men i folkbokföringen står en främling skriven på kontoret. Falskskrivningar kan leda till obehagligheter. Det är inga genomsnittspersoner som försöker gå under jorden.
En kväll när det var dags att släcka och gå hem bultade det på dörren. En rasande fordringsägare var på jakt efter den okände som visade sig vara på flykt från sina skulder. Inkassobreven flödade. En dag dök kronofogden upp på kontoret för att göra utmätning av den osynlige mannens icke-existerande möblemang. Finns det fler som är ute efter främlingen?
Problemet är märkligt svårlöst. Trots inrapportering till Skatteverket fortsätter luftpersonen att vara folkbokförd i kontorslokalen.
Myndigheternas handfallenhet inför alla falska och felaktiga uppgifter har pågått i åratal. Meningen är att Skatteverket ska börja agera tuffare. Lagom till valrörelsen presenterade den förra regeringen flera lagskärpningar. Från årsskiftet utökades utrymmet för kontrollbesök rejält och felaktiga uppgifter ska strykas snabbare. Men regler förändrar inte ett skvatt på egen hand. Kraften bakom orden hänger på myndigheternas tillämpning, resurser och prioriteringar.
Därför var det just kronofogden och inte folkbokföringen som kom och letade efter mannen. Och därför agerar inte Skatteverket fastän en annan statlig myndighet redan har varit på plats och konstaterat saken. Olika förseelser, helt olika regler och reaktioner. Eller brist på dem.
Fritt översatt från myndighetssvenska innebär det att myndigheten lovar att sluta köra på i gamla hjulspår.
Inom vissa områden har staten skaffat sig rejäla nypor. Om överträdelserna gäller skatter, skulder eller miljöregler ingriper staten direkt. Men falska uppgifter om identitet och bosättning har hittills hanterats som bagateller och ofta ignorerats.
Den nya regeringen gick till val på att en folkräkning ska genomföras. Beslutet är fattat och det finns rejäla medel avsatta i statsbudgeten. Förslaget möttes av skepsis och själv var jag egentligen tveksam till om det är rätt val av verktyg, även om ambitionen är god.
Varför lägga resurserna på att begära in uppgifter från vartenda hushåll när bedragarna ändå inte deltar? Men den kritiken missar poängen. Själva storleksordningen på åtgärden, en fullständig revision som inte gjorts på decennier, ruskar om en sömning förvaltning.
Tecken tyder på att det håller på att ske. Dessa dagar lämnar myndigheterna in sina årliga budgetunderlag till Finansdepartementet. De är intressantare än man kan tro. När det vankas stor folkräkning har det dykt upp en hoppingivande formulering i årets underlag från Skatteverket. Förut har det brukat gälla tekniska IT-frågor när folkbokföringen diskuterats.
Men nu skriver myndigheten med en bredare formulering att de även behöver förändra sin ”invanda metodik” och sitt ”förhållningssätt”. Precis det som kritikerna hävdat hela tiden. Fritt översatt från myndighetssvenska innebär det att myndigheten lovar att sluta köra på i gamla hjulspår. Här ska vi få se på andra bullar.
Den viktigaste långsiktiga effekten av folkräkningen kan bli en förändrad myndighetsattityd till hela problemområdet. Signalen är positiv, nu får vi hoppas på leverans.
Peter Santesson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.