Finansminister Mikael Damberg lät som om han kände sig som en handlingens man på presskonferensen den 18 mars, men jag undrar jag. Egentligen presenterade han en hemtenta som lämnas in sisådär fem år för sent.
Bristerna i den svenska folkbokföringen, mängderna med falska uppgifter och oklara identiteter, kan omöjligen ha undgått någon. Vill man vara generös kan man säga att det är bra att regeringen nu ska vidta mer kraftfulla åtgärder. Men hur har det kunnat ta så lång tid?
Det gäller ett brett systemproblem som berör alltifrån bedrägerier med tillfälliga samordningsnummer för icke-folkbokförda till brister i kontrollen av id-uppgifter om den svenska befolkningen. I åratal har den ena spektakulära historien efter den andra dykt upp.
Ett talande exempel var hur det visade sig att terroristen på Drottninggatan, Rakhmat Akilov, inte bara hade hunnit använda flera olika identiteter under sin tid i Sverige. Dessutom hade flera personer använt hans. Det gav en ögonblicksbild av ett parallellsamhälle med falska samordningsnummer, påhittade bosättningsuppgifter och rentav multipla identiteter.
Utbredningen är svår att få grepp om. Oppositionspartierna har krävt att hela systemet startas om med en ny folkräkning. Och just den idén är ett överdimensionerat förslag som snarare syftar till att understryka vidden av problemet. Men kritikerna har helt rätt i att det nu behövs långtgående fysisk kontroll av drivor med tveksamma identitetsuppgifter.
Utan en tydlig politisk styrning är risken stor att de nya möjligheterna blir underutnyttjade.
Med de nya förslagen går regeringen i stort på oppositionens linje. Damberg presenterade åtgärder som kan bli kraftfulla om de verkligen börjar användas brett. Tanken är att Skatteverket bland annat ska rulla i gång med oanmälda kontrollbesök på adresser och fastigheter som de misstänker eller har fått tips om kan rymma felaktigt folkbokförda eller som används för falskskrivningar. De första lagändringarna ska träda i kraft i redan september. Snart är det val.
Om denna kontrollverksamhet faktiskt kommer i gång i stor skala ser det ut som potent verktyg mot id-fusket. Antagligen är det något av ett kaninhål som Skatteverkets tjänstemän ska bege sig ned i om de börjar söka i tveksamma fastigheter och bulvanlägenheter som används för storskalig falskskrivning. Man upptäcker nog både fler och värre saker än man letade efter från början. I en del fall kan det visa sig vara en god idé att göra kontrollerna i sällskap med polis.
Men vid det här laget kan man vara skeptisk till hur mycket som blir verklighet av de nya möjligheterna. Tidigare har Skatteverket sagt att det bland annat är på grund av resursbrist som de varit så pass passiva inför felen i folkbokföringen. De har inte hunnit utreda alla fel de fått tips om. Det är inte bara i Regeringskansliet som man varit långsam med att agera mot id-fusket. Utan en tydlig politisk styrning är risken stor att de nya möjligheterna blir underutnyttjade.
Därför behöver de nya verktygen levereras tillsammans med nya personalresurser och ett uttryckligt och detaljerat uppdrag om att kontrollverksamheten ska prioriteras och skalas upp. Då kan det här ge effekt.
Peter Santesson är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.