Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Peter Santesson

Morgan Johansson kan ha räddat demokratin

I mars 2016 lade justitieminister Morgan Johansson förslaget om elektronisk röstning åt sidan.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

När justitieminister Morgan Johanssons brister och förtjänster en dag summeras måste man minnas förslaget som han kastade i papperskorgen.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

I efterhand kan man spåra katastrofer till ett litet, avgörande misstag som ingen tänkte på. I historiskt ljus kan man zooma in på det kritiska ögonblicket. 

Men även avvärjda haverier kan ha blygsamma rötter med väldiga konsekvenser. Stunderna när ingen visste hur allt stod och vägde, men när det i stället slutade mycket mer lyckosamt än någon insåg. De förloras i tidens sand. Ingen förstod hur nära ögat det var. Man kan inte observera hur en hypotetisk kula stryker över huvudet. Vi andas inte ut över att ha sluppit ett framtida kaos som inte syns på horisonten. Det värdefullaste vi gör kan vara det som aldrig händer.

Ett sådant ögonblick som vi borde minnas med lättnad var i mars 2016, när justitieminister Morgan Johansson lade förslaget om elektronisk röstning åt sidan. En nästan enig parlamentarisk vallagskommitté – bara Miljöpartiets ledamot Max Andersson reserverade sig – föreslog att Sverige skulle införa e-röstning över nätet. När justitieministerns brister och förtjänster en dag summeras ska man vara rättvis nog att minnas: Detta hade han det goda omdömet att kasta i papperskorgen.

Den uppslitande striden efter det amerikanska presidentvalet handlar inte bara om att Donald Trump vägrat att erkänna sig besegrad. Förutsättningen för konspirationsteorierna är intrikata och ogenomträngliga röstsystem som bäddar för kritiska misstankar. System som inte är enkelt kontrollerbara och begripliga från ax till limpa kräver hög tillit. Det är vackert väder-lösningar som förutsätter beskedliga konflikter.

Det är så man slipper konspirationsteorier om valfusk.

Från republikanskt håll är anklagelserna mot Dominion, en av röstmaskinstillverkarna, så grova att företaget har startat ett förtalsmål. Vanligast är dock maskiner från företaget ES&S. Även där finns det liknande misstankar och rykten, men från den andra sidan. Så vem kan man lita på? Hur kan gemene man vara helt säker, verkligen helt säker på vad som finns i lådorna?

ES&S har kallat sina kritiker för ”oansvariga” och skickat advokater på dem. Samma toner hörs ibland även i Sverige: att kritiska frågor ska stampas ihjäl därför att de undergräver förtroendet för valet. Men förtroende kan aldrig kommenderas fram. Det växer spontant när procedurerna är förtroendeingivande och lätta att kontrollera. Därför är tekniskt komplicerade e-röstningssystem så riskabla. I en upphettad konflikt kan de rasera förtroendet för hela valets legitimitet.

För ett par veckor sen presenterade den nya parlamentariska valutredningen sina förslag för att förbättra den svenska valprocessen. Å vilken uppfriskande kontrast! Den här gången är förslagen jordnära. Det handlar om regler för vanlig ordning i vallokalen, att man alltid är ensam i båset, kan plocka valsedlar utan insyn och att förhindra sabotage genom att slänga motståndarens valsedlar.

Sverige har tidigare fått så hård internationell kritik att valen varit en pinsamhet. Nu får vi ett system med normal standard, som är så enkelt, begripligt och driftsäkert att det är förtroendeingivande. 

Det är så man slipper konspirationsteorier om valfusk.


KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.