Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Peter Santesson

Har Youtube råd att inte radera?

Det behövs inte lagstiftning för att göra samhällsförändringar. Nya frestande möjligheter har öppnat sig.
Foto: Proxima Studio / AdobeStock

Nedsläckningen av Swebbtv och betalblockeringen av Pornhub visar hur stora företag pressas att radera kontroversiellt material. Vågar de avstå? 

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Dagen före julafton släckte Youtube en populär alternativmediekanal, Swebbtv, som publicerat kritik av svensk migrationspolitik och fantasifulla teorier i korsningen av pseudovetenskap och konspirationer. Hade Swebbtv brutit mot användarvillkoren?

Man börjar känna igen diskussionerna som kommer efter beslut av det här slaget. Men den intressanta frågan handlar om mer än bara reglerna för sociala medier.

Pudelns kärna är hur ny teknik innebär att man utan att tänka på det offrar självständighet för att vinna bekvämlighet. Det nya är så mycket enklare och så mycket snabbare. Samtidigt skapas en handfull mycket dominerande leverantörer som äger den grundläggande infrastrukturen i det digitala samhället.

I ett annat hörn av nätet inträffade en på sitt sätt parallell händelse i december. Det gäller Pornhub, Youtubes motsvarighet inom nätpornografin och den största distributören av onlineporr. Den 4 december skrev journalisten Nicholas Kristof en kolumn i New York Times där han kritiserade Pornhub för att det bland miljontals filmer även fanns exempel på övergrepp och filmer med minderåriga. Trots uppmaningar tog företaget inte tag i problemet.

En allvarlig men omtvistad fråga som kunde vara något för rättslig prövning. Men kolumnen siktade åt annat håll. Varför tillåter Visa och Mastercard att Pornhub använder dem som betalningskanaler, undrade Kristof. Det tog inte ens en vecka innan båda kortföretagen blockerade Pornhub. Tillsammans har de 90 procent av betal- och kreditkortsmarknaden, enligt Reuters. När de agerar samfällt kan de strypa vilken nätverksamhet som helst. Pornhub vek sig omedelbart.

När de praktiska möjligheterna till en privat sfär krymper förändras hela samhället.

Det blir snyggare där hemma när man gör sig av med dvd-samlingen och strömmar film i stället. Bokhyllan rensas och flyttar in i läsplattor, cd-samlingen byts mot ett abonnemang. Den enda kontaktvägen till nya bekanta blir genom sociala mediekonton som ägs av nätimperier. I många butiker kan man inte betala fysiskt längre, ens om man vill. Utan djupare eftertanke har vi godkänt att företag formulerar användarvillkor för våra plånböcker, bokhyllor, telefoner, filmsamlingar, brevlådor och adressböcker.

Den som insisterar kan välja en annan väg. Men trenden går åt ett håll. Varje bekvämlighetsförändring innebär en omärklig maktförflyttning, en urholkning av självständigheten. Men äsch då, vad ska jag med den till? Jag är ju ändå så grå och välstädad och besöker inte hamnkvarteren. Men det är viktigt för oss alla att det faktiskt går. När de praktiska möjligheterna till en privat sfär krymper förändras hela samhället.

Det nya slagfältet blir aktörerna som äger infrastrukturen. Hur ska ett ansvarstagande företag använda den makten? Vågar de avstå? Att inte blockera, moderera, plocka bort och fixa till blir också ett ställningstagande som kan vara kontroversiellt och skada varumärket. Av självbevarelsedrift pressas företagen att börja använda huvudnycklarna som vi gett dem för att ta ett svårdefinierat socialt ansvar. 

Det behövs inte lagstiftning för att göra samhällsförändringar. Nya frestande möjligheter har öppnat sig.