Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Göran Persson har fel om kommunalskatten

Göran Persson var det tunga kommunalrådet i Katrineholm 1985-1989. Nu vill han begränsa lokalpolitikernas makt. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Amanda Sokolnicki, chef för ledarredaktionen på DN, vill också avskaffa kommunalskatten. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Ge gärna högre bidrag till kommunerna. Men att slopa kommunalskatten vore att gröpa ur demokratin.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Även om januarigänget står för sina löften om höjda statsbidrag till kommunerna kommer det att fattas 20 miljarder kronor 2022. Annika Wallenskog, chefsekonom hos Sveriges kommuner och landsting, räknar med att det möts med besparingar, men också med en skattehöjning på i snitt 13 öre. 

Göran Persson vill slopa kommunalskatten

I blågröna Hammarö i Värmland ökar skatteoket med 1,50 kronor nästa år, till 34,80.

Det burgna Danderyd i Stockholmsområdet, också M-lett, ska öka skatten med 1,40 till 31,03 kronor. Förre statsministern Göran Persson har tidigare krävt att kommunalskatten tas bort. Häromdagen fick han stöd av Amanda Sokolnicki, chef för Dagens Nyheters ledarredaktion. Skatten ”har blivit ett sätt för rika människor att köpa sig fria från ansvar”, skriver hon.

DN exemplifierar med den fattiga änkan som får betala lika stor del av sin inkomst som grannen med ”astronomiska inkomster”. Det stämmer inte riktigt, skattesystemet har ett grundavdrag som minskar den beskattningsbara inkomsten med som mest 35 900 kronor, störst är effekten för den som tjänar mellan 126 500 och 144 600 kronor. 

Den rika grannen torde dessutom betala värnskatt och avgifter till socialförsäkringssystemen som hen inte får något ut av. Men det är förstås till staten.

DN framhåller att det kommunala utjämningssystemet är så tilltrasslat att inte kommunernas ekonomer förstår. Men så konstigt är det inte.

Kommunernas intäkter fördelas i snitt så här: 66 procent är egna skattemedel, 13 är utjämningsbidrag och 8 riktade statsbidrag. Reglerna för de senare är riktigt snåriga, de fordrar ansökningar och behandlande byråkrati i båda ändar. 

Utjämningen baseras till 80 procent på hur mycket kommunalskatt man får in. Befolkningssammansättning, avstånd och annat - det trassliga - står alltså för en mindre andel än de galet komplicerade, öronmärkta statsbidragen.

Visst kan det synas orättvist att undersköterskan i Dorotea i Västerbotten har en kommunal skattesats på 35,15 medan kollegan i Österåker klarar sig undan med 29,18 kronor per hundralapp. Men de ska ju bo också. Och där skiljer sig kostnaderna markant.

Höj fastighetsskatten och minska ränteavdrag

Det är i den änden en stor skattereform bör lägga rättvisekrutet. Minska ränteavdragen, höj fastighetsskatten och sänk i stället skatterna på arbete. 

Den ”fastighetsavgift” som finns nu har ett tak på 7 812 kronor i år. Den är alltså lika hög för jugendpalatset i Djursholm som för miljonprogramsvillan i Växjö. Det är vansinne.

Att kommunalskatterna är olika är rimligt. Lokalpolitikerna har inte samma ambitionsnivåer på alla ställen, somliga är sämre på planering och upphandling och det måste få synas i skattenivån. Utan eget ansvar för intäkterna stimuleras slöseri.

Visst kan man diskutera att sätta statliga tak för skattehöjningar på lokal nivå, liksom justeringar i utjämningssystem. Men den kommunala beskattningsrätten är en demokratisk grundsten. Utan den förvandlas lokalpolitikerna till semistatliga tjänstemän - kapabla sådana lär inte vara lättrekryterade.

 

Läs också: Lika kommunalskatt för alla varken rättvist eller effektivt 

GUNNAR WETTERBERG: Straffa de kommuner som höjer skatten 

Gräddhyllan måste betala mer i nästa skattereform

Chefsekonomen om kommunernas dåliga ekonomi.