Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Penna och papper är bättre än surfplattor

Forskning visar att man minns bättre av att anteckna för hand och att man lär sig bättre av att läsa på papper.Foto: SHUTTERSTOCK
Utbildningsminister Anna Ekström (S) bör ompröva digitaliseringsstrategin inom skolan. Foto: SVEN LINDWALL

Svensk skola har nog med problem som det är. Vi behöver inte skapa nya genom att låta dyra datorer ersätta lärarledd undervisning.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I morgon presenteras resultaten från den senaste Pisamätningen. Kunskapsmätningen genomförs var tredje år och Sverige har deltagit alltsedan starten år 2000. I början gick det riktigt bra. De svenska eleverna presterade bättre än OECD-genomsnittet inom samtliga tre ämnesområden.

Därefter började kunskapsresultaten sakta dala för att sedan falla fritt i samband med Pisa 2013. Den senaste mätningen pekade dock uppåt igen. Sverige befann sig återigen på OECD-snittet i matematik och naturvetenskap samt över snittet i läsförståelse.

Nervositeten är därför påtaglig inför tisdagens dom över skol-Sverige. Fortsätter den försiktiga återhämtningen från Pisa 2016? Eller väntar ett nytt chockbesked om tillståndet i den svenska skolan?

Lärarbristen är akut och besparingar väntar

Det lönar sig föga att spekulera om utfallet i förväg. Men alldeles oavsett om det vänder upp eller ner är det uppenbart att svensk skola brottas med betydande problem, och mycket talar för att de kommer att fördjupas under åren framöver.

Lärarbristen blir alltmer akut och sju av tio kommuner planerar att spara på skolan under nästa år. 

På många områden saknas enkla lösningar på skolans problem. Därför är det extra provocerande att våra politiker lägger till nya alldeles på egen hand. Ett sådant exempel är satsningen på digitalisering inom skolan. 

I förra veckan presenterades en studie från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) om datoranvändning på högstadiet. Slutsatsen: inga förbättrade studieresultat med en dator per elev.

Det visade sig rentav att datorerna ökade skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Högstadieelever med mer lågutbildade föräldrar presterade exempelvis något sämre på det nationella provet i matematik. Författarna såg också tecken på att surfplattor kan leda till sämre resultat på det nationella provet i svenska.

Skärmar stör elevernas koncentrationsförmåga

Inget av detta är förvånande. Forskning visar att skärmarna stör elevernas koncentrationsförmåga. Man minns bättre av att anteckna för hand och man lär sig bättre av att läsa på papper.

Det betyder inte att datorer måste bannlysas från klassrummen. Men som skoldebattören Isak Skogstad har framhållit är det läraren som bör använda de digitala verktygen, inte eleverna. Modern hjärnforskning visar att eleverna lär sig mest genom lärarledd undervisning i helklass. Att låta eleverna arbeta ensamma med surfplattor är själva motsatsen till det. 

Det finns helt enkelt inget som talar för att digitaliseringen skulle bidra till bättre kunskapsresultat. Ändå har man låtit kostnader för elevdatorer skjuta i höjden, vilket har gått ut både över lärartid och inköp av traditionella läroböcker. 

Det är dags att ompröva den rådande digitaliseringsstrategin innan det är för sent. Om det hade varit skärmtid som var nyckeln till framgång skulle Sverige redan ligga i topp i Pisamätningen.