Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Paulina Brandberg

Bättre brottsbekämpning gör inte Sverige till diktatur

Det går inte att blunda för vilken skillnad fler effektiva verktyg skulle innebära för den svenska brottsbekämpningen.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Bevisföremål.
Foto: POLISEN

När brottsutvecklingen skenar är det nödvändigt att polis och åklagare får bättre verktyg – även om det innebär fler ingrepp i människors personliga integritet. 

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

När Brottsförebyggande rådet nyligen publicerade brottsstatistiken för år 2020 bekräftades vad många befarat. Skjutningarna och det dödliga våldet nådde i fjol nya rekordnivåer. Samtidigt uppgav mer än en femtedel av befolkningen att de under 2019 utsatts för brott. Trenden är tydlig: brottsligheten ökar, tryggheten minskar.

Ställda inför den utvecklingen kan vi välja att passivt se på medan kurvorna fortsätter uppåt, eller vidta åtgärder för att bryta den. 

Fler och fler har på senare tid höjt rösten för det senare alternativet. De har insett att det inte längre enbart går att prata om brottsförebyggande åtgärder, polis och åklagare måste också få fler och bättre verktyg.

Sådana förslag har dock väckt starka reaktioner. Vissa larmar om att det leder mot ett ”sluttande plan” där staten får större möjligheter att kontrollera människors förehavanden. Det har rentav hörts brösttoner om att det skulle göra Sverige till en diktatur, trots att det handlar om verktyg som redan finns i andra EU-länder

Det råder ingen tvekan om att de föreslagna åtgärderna utgör intrång i den personliga integriteten. Detta är tyvärr oundvikligt. 

Men det är ohederligt – eller i bästa fall okunnigt – att påstå att Sverige är på väg att bli en diktatur. Tvärtom har svenska myndigheter uppseendeväckande dålig koll på vilka människor som befinner sig i landet. Vi vet inte hur många som lever här, sekretessregler hindrar myndigheter från att samköra sina register och trots att människors huvudsakliga kommunikation har flyttats till chattkonversationer i appar har polis och åklagare inte fullgoda verktyg för att ta del av denna i brottsutredningar. 

Under första kvartalet märktes för första gången på länge en tydlig nedgång i antalet skjutningar.

Det går inte att blunda för vilken skillnad fler verktyg skulle innebära för brottsbekämpningen. De senaste månaderna har vi sett resultatet av att fransk polis lyckades hacka den krypterade meddelandetjänsten Encrochat. Bara i Sverige har det inneburit att cirka 200 personer med misstänkta kopplingar till grov organiserad brottslighet har häktats.

Genom att ta del av kommunikationen i realtid uppskattar polisen att man har förhindrat ett tiotal mord. Under det första kvartalet 2021 märktes för första gången på länge också en tydlig nedgång i antalet skjutningar och fall av dödligt våld.

Frågan vi måste ställa oss är var balansen ska ligga mellan personlig integritet och brottsbekämpning. Om vi motsätter oss effektiva verktyg måste vi också vara beredda att ta kostnaden som detta innebär i form av fler döda och skadade människor och kraftigt minskad trygghet hos befolkningen. 

Att kurvorna för brottsstatistiken de senaste åren har pekat uppåt påverkar givetvis den intresseavvägningen. När brottsutvecklingen skenar är det nödvändigt att polis och åklagare får bättre verktyg för att klara sitt arbete - även om detta innebär att staten gör fler ingrepp i människors personliga integritet.

Vi har redan nått en punkt där rättsväsendets förmåga är så begränsad att människor i vissa områden har slutat att lita till staten och i stället skipar rättvisa på egen hand. 

Här kan vi verkligen prata om ett sluttande plan.