Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Vi måste vänja oss vid svaga regeringar

Trenden är tydlig: M och S blir allt mindre. Men vem ska våga fatta de tuffa besluten när alla röstar på småpartier?
Foto: PAULY/MATTISSON

Trenden är tydlig: De stora partierna blir allt mindre. Men vem ska våga fatta de tuffa besluten när alla röstar på småpartier?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Geert Wilders oväntat måttliga framgång och Socialdemokraternas kollaps i ännu ett europeiskt land är inte det mest intressanta med valet i Nederländerna. Det är bara symtom på en mycket större politisk förändring: Att de stora partierna är på väg att falla samman. Den tesen drev Uri Friedman nyligen i tidskriften The Atlantic

Så sent som 2003 samlade de tre största partierna i Nederländerna 74 procent av rösterna. Efter det senaste valet är siffran nere på blott 45 procent.

Trenden mot allt fler partier i parlamenten är tydlig i flera västeuropeiska länder, enligt statsvetaren Robin Best. Orsaken är bland annat minskat klassröstande, sekulariseringen och att vissa frågor har växt i betydelse, som miljön och invandringen.

Svagare regeringar

Resultatet blir att många länder styrs av allt svagare koalitionsregeringar - eller inte alls. Efter valet i Belgien 2010 dröjde det 541 dagar innan landet fick en regering. Och både Spanien och Grekland har tvingats till nyval efter att politikerna misslyckats med att forma regeringar.

Man kan tycka att väljarna borde bli mer nöjda när de får rösta på smalare partier som kan driva just deras hjärtefrågor. Men effekten verkar vara den motsatta, enligt Best. Svaga koalitionsregeringar har svårt att få igenom sammanhängande politiska program, vilket tenderar att leda till att förtroendet för de traditionella partierna minskar ytterligare. Proteströstandet ser också ut att öka när vänster- och högerpartier går samman för att bilda mer stabila majoritetsregeringar. 

Samma trend kan skönjas även här hemma. Efter Sverigedemokraternas kraftiga tillväxt leder Stefan Löfven en svag minoritetsregering som tvingades regera med alliansens budget under hela sitt första år. Först efter hot om extraval kunde statsministern på nåder få igenom sin ekonomiska politik.

Samtidigt sladdar Moderaterna kring 17 procent i opinionen. En majoritetsregering med S och M ter sig nu inte bara politiskt otänkbar. Efter nästa val är en sådan regering kanske inte ens teoretiskt möjlig – för närvarande samlar de båda statsbärande partierna knappt 45 procent i opinionsmätningarna.

Fler småpartier

På lokal nivå framträder fragmentiseringens effekter ännu tydligare. Den politiska instabiliteten har exempelvis ökat i flera värmländska kommuner, visar statsvetaren PO Norell vid Karlstads universitet i en rapport från SOM-institutet.

På ett Engelsbergsseminarum häromveckan, arrangerat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, berättade han om de svåra dilemman som lokalpolitikerna i somliga kommuner ställs inför. 

Tyngda av åldrande befolkning och dåliga finanser är de ofta tvungna att sänka kostnaderna. Men nedläggningar av byskolor har flera gånger lett till kraftiga protester och bildandet av nya partier. Det gör det i sin tur ännu svårare att forma majoriteter som kan tackla de svåra problem som kommunerna står inför.

Hittills har Stefan Löfven, med visst stöd av högkonjunkturen, hankat sig fram hjälpligt. Men vad händer med partisystemet nästa gång Sverige drabbas av en stor kris och politikerna måste fatta riktigt tuffa ekonomiska beslut även på nationell nivå? 

Kanske kommer vi en dag att se tillbaka på Löfvens minoritetsstyre som den gamla goda, stabila tiden.


Rättelse: I en tidigare version av den här texten användes uttrycket kräftgång felaktigt om Geert Wilders valresultat. 


Läs också:

Kris i hela Europa för Löfvens partikamrater


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.