Om Annie Lööfs linje får råda kan det dröja till 2028 innan Sverige har skarpa åtgärder på plats för att åtminstone dämpa flygets utsläppsökning, skriver Patrik Kronqvist.
Om Annie Lööfs linje får råda kan det dröja till 2028 innan Sverige har skarpa åtgärder på plats för att åtminstone dämpa flygets utsläppsökning, skriver Patrik Kronqvist.
Patrik Kronqvist

Varför sprider du myter om flyget, Annie Lööf?

Publicerad

Annie Lööf (C) försöker slå blå dunster i ögonen på väljarna om flygskatten. Att låtsas som att biobränsle skulle vara ett alternativ i närtid är verklighetsfrånvänt. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det började med kulturskribenter som analyserade sina flygvanor. Men de senaste veckornas flygdebatt har även lett till en sakpolitisk diskussion. Bland annat har flygskatten - som införs i april - hamnat i fokus igen.  

När Centerpartiets Annie Lööf nyligen intervjuades av Svenska Dagbladet lovade hon att slopa skatten om hon får makten.

Som svar på regeringens flygskatt har Centerpartiet i stället föreslagit att tillverkarna ska tvingas blanda in biodrivmedel i flygbränslet. Detaljerna kring denna kvotplikt är luddiga, men Lööf har talat om en femprocentig inblandning som sen kan öka stegvis. Till skillnad från flygskatten skulle det ge en verklig klimateffekt, anser Centerpartiet.

Biobränslen i flyget

Frågan är dock om Annie Lööf ens har läst de rapporter i frågan som togs fram under hennes tid i regeringen. I "Fossilfri flygtrafik?" – en underlagsrapport till utredningen om fossiloberoende fordonsflotta – levererade utredaren Arne Karyd 2013 en kraftfull sågning av biobränslen för flyget.

Han konstaterar att flygbranschen lägger stora resurser på provflygningar, men att effekten främst är "PR-mässig": att "man visar att man gör något". Karyd varnar rentav politiker för att uppmuntra beteendet eftersom det inte för "samhället närmare ett fossiloberoende".

Det beror på att tillgången till biobränslen är begränsad. Varenda liter som går till flyget tränger undan en minst lika effektiv användning på marken eller till sjöss.

Till det kommer att det både är krångligare och dyrare att framställa biobränsle för flyget än för vägfordon och fartyg. Endast ett mindre antal sorter går överhuvudtaget att använda i flygplan - och en del av energiinnehållet går dessutom förlorat i de extraprocesser som krävs, exempelvis för att göra bränslet mer tåligt för kyla.

Andra experter är dock mer positiva till biobränslen för flyget. Jonas Åkerman, forskare vid KTH, och hans kolleger har pekat ut kvotplikt som ett lämpligt styrmedel i en rapport. Men även de poängterar att produktionen av biomassa är ett hinder. Hur snabbt flygets användning kan öka beror därför till stor del på hur snabbt vägsektorn kan gå över till elfordon och därmed frigöra biodrivmedel. Men inte ens med en total elektrifiering av vägfordon väntas produktionen av biomassa år 2050 kunna täcka energibehovet för sjö- och luftfart.

Annie Lööf tar i SvD-intervjun biobränslen till intäkt för att flyget kan öka ännu mer. Men det saknar stöd i forskningen. Jonas Åkerman har tidigare visat att biobränslen endast kan kompensera för ökningen av flygtrafiken. Även om allt fossilt flygbränsle som tankas i Sverige ersätts med biobränsle till år 2030 (vilket är osannolikt), kommer klimatpåverkan från svenskars totala flygresande ändå att vara lika stort som i dag, när det egentligen skulle behöva minska.

En viktig förklaring till det är höghöjdseffekten. Utsläpp av vattenånga och kväveoxider från flygplan ger molnbildning vilket ökar klimatpåverkan. Den effekten kan möjligen minska med biobränslen - forskningen är ännu i sin linda - men huvuddelen skulle bestå även vid 100 procent förnybart bränsle.

Flygskatt i Sverige

Ett krav på biobränsle i tanken är heller inget argument för att slopa flygskatten. Jonas Åkerman menar i sin rapport tvärtom att både och behövs för att snabbt dämpa utsläppsökningen från flyget (det tycks också vara regeringens hållning, frågan om hur andelen biobränsle i flyget kan öka är under utredning). Flygskatt kan ge direkt påverkan, medan en kvotplikt kan få effekt först på fem-tio års sikt. Klimatfrågan brådskar helt enkelt så mycket att temporära styrmedel är nödvändiga om Parismålen överhuvudtaget ska kunna nås. Det slår mot grundbulten i Centerpartiets kritik av flygskatten, som är att Sverige borde avvakta i väntan på att världens länder kommer överens om en global och mer effektiv flygskatt.

Bråttom är det sista Annie Lööf och Centerpartiet tycks ha.

Ett av alliansregeringens första beslut vid tillträdet 2006 var att riva upp regeringen Perssons nyligen beslutade flygskatt. Under åtta års tid gjorde Centerpartiet därefter i praktiken ingenting för att minska klimatpåverkan från flyget. Och när den rödgröna regeringen agerar är Annie Lööfs linje att riva upp flygskatten till förmån för ännu ej utredd kvotplikt som kommer att ta tid att få på plats. 

Om Centerpartiets linje får råda kan det alltså dröja till 2028 - 22 år efter att partiet satte stopp för den första flygskatten - innan Sverige har skarpa åtgärder på plats för att åtminstone dämpa flygets utsläppsökning.

Det säger tyvärr ganska mycket om Annie Lööfs trovärdighet i klimatfrågan.

 

Läs också:

Det vansinniga är att INTE införa flygskatt 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag