Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Varför har det gått så bra för Löfven?

Opinionssiffror kring 24 procent skapar panikstämning i Socialdemokraterna. Men i ett europeiskt perspektiv är det ganska imponerande. Foto: MARCUS ERICSSON/ TT / TT NYHETSBYRÅN

Socialdemokraterna har skrämselhicka över usla opinionssiffror. Men ur ett europeiskt perspektiv är partiet fortfarande en framgångssaga.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Bara 24 procent med mindre än fyra månader kvar till valdagen! Socialdemokraternas usla siffror i förra veckans opinionsmätning från DN/Ipsos blev startskottet för en rejäl debatt om partiets problem. 

Det är slående att S-krisen i regel analyseras som ett isolerat svenskt fenomen. Med europeiska glasögon är det dock knappast förvånande att S backar. Socialdemokratin är i kris över hela kontinenten.

Trenden har varit nedåtgående i decennier. Sedan millennieskiftet har opinionsstödet för socialdemokratiska partier sjunkit i femton av sjutton europeiska länder, enligt en undersökning från EU Observer.

Socialdemokraterna i Europa

I södra Europa förlorar Socialdemokraterna främst väljare till vänsterpopulister som Podemos och Syriza, i norra Europa till högerpopulister och främlingsfientliga partier som Sannfinländarna och Alternativ för Tyskland.

Det har lett till att S-regeringar i det närmaste är utrotningshotade i Europa. Vid millennieskiftet styrdes 10 av 15 av de dåvarande medlemsländerna i EU av socialdemokratiska partier. Trots att antalet EU-länder nästan har fördubblats sedan dess styr socialdemokrater i dag bara i fem europeiska randstater: Malta, Rumänien, Portugal, Slovakien och Sverige.

Inte ens hastigheten med vilken Stefan Löfven förlorar väljare är speciellt uppseendeväckande. Många ras har varit spektakulärt kraftiga. I Tjeckien tappade CSSD två av tre väljare i det senaste parlamentsvalet, franska Parti Socialiste lyckades samma år bara behålla var fjärde väljare. I jämförelse är Socialdemokraternas stöd på runt 24 procent fortfarande ganska imponerande.

I europeisk debatt förklaras socialdemokraternas tillbakagång till stor del med strukturella och teknologiska förändringar. Traditionellt manliga industrijobb har försvunnit utomlands eller rationaliserats bort. Samtidigt har de tidigare så mäktiga fackförbunden inte lyckats organisera den nya arbetarklassen i tjänste- och servicesektorn.

Socialdemokraternas kris

Det finns forskningsstöd för att strukturförändringar slagit hårt även mot svenska socialdemokrater. Enligt statsvetaren Anders Lidström kan så mycket som 75 procent av det sjunkande väljarstödet för S sedan 1973 bero på sådant som högre utbildningsnivå, färre industrijobb, urbanisering och ökat materiellt välstånd.

En annan förklaringsmodell i Europa är att frågor som invandring, identitetspolitik och globalisering har ställt arbetare mot tjänstemän och slitit isär de breda koalitioner som tidigare burit upp socialdemokratiska partier.

Oförmåga från socialdemokratiska partier att hantera problem relaterade till invandring lyfts fram som en orsak till väljarraset. Det är intressant när många i den svenska debatten tvärsäkert hävdar att Socialdemokraternas skärpta migrationspolitik skulle vara förklaringen till partiets fallande siffror. De som menar att Ulf Bjereld-linjen med generösare invandring skulle vara vägen till valframgångar får gärna peka ut ett land där den strategin har fungerat för S.

Alla ställer nu frågan varför det går så dåligt för Löfven. En mer intressant fråga är varför det trots allt har gått så bra så länge.

 

Fotnot: I tv-spelaren ovan visas tv-programmet Ledarsnack. I detta avsnitt om Miljöpartiets avtryck i miljöpolitiken.

 

Läs också:

Vi måste vänja oss vid svaga regeringar