Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Varför är kungahusets kritiker så lata?

Republikaner struntar i frågan om vilken roll statschefen ska ha i Sverige.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är jätteviktigt att avskaffa monarkin, hävdar republikanerna.
Men ändå orkar ingen fundera på vad alternativet skulle vara.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

”Vill du verkligen att Charles en dag ska bli kung?”

Inför folkomröstningen 1999 om att avskaffa monarkin i Australien var landets republikaner självsäkra. Det berodde inte bara på att prins Charles var djupt impopulär efter prinsessans Dianas död två år tidigare. 

Flera opinionsmätningar visade även att en klar majoritet av australierna föredrog att landet skulle bli en republik. 

Men på valnatten stod det klart att folket ändå hade röstat för att behålla drottning Elisabeth II som statsöverhuvud. 

Vad var det som hände? 

Valanalyserna visade att många australier visserligen ville införa republik, men att de inte gillade alternativet på valsedeln: en president med små maktbefogenheter, som skulle utses av parlamentet.

För ett par veckor sedan deklarerade Anna Dahlberg – politisk redaktör för denna ledarsida – att Expressen överger kravet på att avskaffa monarkin.

En förhoppning var att linjebytet skulle skaka liv i den sömniga debatten om statsskicket. Möjligen kunde man rentav hoppas på att någon republikan skulle fundera högt om hur en president ska utses och vilken makt den ska ha.

Nog blev det reaktioner, men resultatet i sak måste ändå beskrivas som nedslående.

Dagens Industris PM Nilsson gick visserligen ut och stödde monarkin, detsamma gjorde Lars Stjernkvist – S förre partisekreterare – i en gästkrönika på Borås tidnings ledarsida. Och i Jönköpings-Posten ändrade Csaba Bene Perlenberg, nytillträdd politisk redaktör för Jönköpings-Posten, tvärtom tidningens linje från monarkistisk till republikansk.

Men DN:s ledarsida – som såvitt jag har kunnat utröna inte har skrivit en huvudledare med krav på republik på tio år – förblev tyst, frågan om Sveriges statsskick överlät man till kultursidan.

Ändå struntar republikaner i frågan om vilken roll Sveriges statschef ska ha.

Gemensamt för de debattörer som trots allt vädrade sina krav om republik var bristen på detaljer kring hur det ska gå till. Per Svensson nöjde sig i DN Kultur exempelvis med att statschefen ska väljas ”på grundval av sina meriter”.

Inte ens Republikanska Föreningen vill sätta ner foten i frågan om hur en svensk republik bör utformas – även om man år 2012 lät utreda saken. I stället uppmanar man medborgare, politiker och partier att diskutera detta. 

Denna brist på konkretion gör att den republikanska argumentationen framstår som motsägelsefull. Å ena sidan beskrivs monarkin som ”odemokratisk”, ”omodern” och ”en kvarleva från den tid då Sverige var en diktatur”. Å andra sidan går det knappt att hitta en enda republikan som ids argumentera för vilket system som ska komma i stället. 

”Med vilja utav stål, går vi framåt utan mål”.

Visst kan republikaner hävda att monarkins avskaffande främst är en principiell fråga och att detaljerna är underordnade den stora saken.

Men om Sverige exempelvis skulle välja samma system som Finland – där presidenten väljs direkt av folket – är det inte bara kungen som avlövas, utan också riksdag och regering. 

En sådan reform skulle ha betydligt större påverkan på demokratins funktionssätt i Sverige än någonsin Torekovskompromissen. Och exemplet Australien visar att det är viktigt för väljarna vilket alternativ till monarkin som föreslås. 

Ändå struntar republikaner i princip i frågan om vilken roll statschefen ska ha. 

Det är nästan så att man misstänker att införandet av en republik egentligen inte är så demokratiskt akut som debattörerna vill ge sken av.