Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrik Kronqvist

Vänstern och kapitalet sitter på samma balkong

I Nacka Strand – sydost om Stockholms innerstad – har amerikanska Carlyle Group köpt upp kontorsfastigheter för att låta bygga om dem för bostäder.Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
I sin skuggbudget föreslår Vänsterpartiet ett bidrag till dem som vill bygga om kontor till bostäder efter pandemin.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vänsterpartiet vill ge bidrag för att bygga om kontor till bostäder. Det vore att stoppa skattepengar rakt ner i fickorna på storkapitalet.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

På 1960-talet blev ”smygkontorisering” ett nyord i svenskan. Hyresregleringen och utflyttningen från städerna gjorde det mycket lönsamt att omvandla lägenheter till arbetsplatser.

Men kritikerna – bland dem vänsterns Lars Werner – menade att det förvärrade bostadsbristen och tog död på stadslivet. Till slut ingrep riksdagen, än i dag finns lagstiftning som ska motverka den typen av omvandling. 

Vänsterpartiet verkar fortfarande ha en fot kvar i den tiden. 

En av satsningarna i partiets skuggbudget är fyra miljarder kronor till klimatanpassning av städer. Inriktningen är lovvärd. Vänsterpartiet vill ta rygg på de många borgmästare världen över som har tagit nedstängningarna som intäkt för att bland annat bredda trottoarer och cykelbanor. Det är märkligt att inte fler svenska partier har hakat på den starka globala trenden.

Men så var det detta med kontoren. I pandemins spår vill Vänsterpartiet även ge stöd till dem som vill bygga om kontor till bostäder eller allmänna lokaler. Det vore att stoppa pengar rakt ner i fickorna på det internationella storkapitalet.

De senaste decenniernas ständigt stigande bostadspriser har redan gjort omvandlingar av kontor till bostäder till big business i storstäderna. Bara i Stockholm har kontorsyta motsvarande 70 Hötorgsskrapor gjorts om till bostäder, enligt tidningen Fastighetsvärldens granskning från 2018.

Det handlar både om stora fastighetsbolag som bygger om hela kontorshus och om enskilda bostadsrättsföreningar som omvandlar någon enstaka lokal.

Men politikerna bör inte alltid heja på utvecklingen.

Omvandlingen har varit så lönsam att det lockat utländskt kapital till Sverige. År 2012 köpte det amerikanska investmentbolaget Carlyle group exempelvis en rad kontorsfastigheter i Nacka Strand, sydost om Stockholms innerstad, för tre miljarder kronor. Sedan dess har flera byggts om till bostäder.

Brist på centrala kontorslokaler och kraftigt stigande hyror har under senare år fått takten i omvandlingarna att mattas av något. Men nu lär de ta fart igen. 

Dels kommer många kontorsfastigheter som började byggas under högkonjunkturen snart att stå klara för inflytt; det ökar sannolikheten för att äldre och mindre attraktiva kontor byggs om till lägenheter. Dels väntas efterfrågan på kontorsyta allmänt att minska då distansarbete har fått ett uppsving under pandemin.

Ur ett klimatperspektiv är utvecklingen inte optimal. Nybyggnation står redan för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp. Men av lönsamhetsskäl väljer fastighetsbolag ofta att riva även relativt nya kontorshus hellre än att bygga om dem. Det är ett enormt resursslöseri.

Bidrag är dock en dålig lösning på det problemet. Det skulle främst betyda att skattepengar går till bostadsutvecklare som hade genomfört sina projekt ändå. Bättre och billigare vore att lätta på regler om tillgänglighet, ljusinsläpp och rumsindelningar vid ombyggnationer. Att uppfylla moderna krav i gamla hus blir lätt väldigt kostsamt.

Men politikerna bör inte alltid heja på utvecklingen. Om smygkontorisering hotade det levande stadslivet för femtio-sextio år sedan är faran i dag snarare den omvända. När lokaler ersätts med bostäder får allt fler stadsdelar karaktären av sovstäder – med ökat transportbehov som följd.

Det är inget smart sätt att klimatanpassa städer.