Patrik Kronqvist

Vad Sverige kan lära av bensinköerna i England

Köer till en bensinmack i norra London i början av oktober.
Foto: DINENDRA HARIA/LNP/SHUTTERSTOCK / DINENDRA HARIA/LNP/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Boris Johnson överdriver invandringens påverkan på den brittiska arbetsmarknaden. I svensk debatt är problemet det omvända.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Således har många EU-entusiaster den senaste tiden haft svårt att dölja sin förtjusning över kaoset i Storbritannien, där McDonald’s har slut på milkshake, bensinstationerna har ont om bensin och det rentav finns en risk för kalkonbrist till jul.

Det visar hur feltänkt brexit var ända från början, menar EU-vännerna. Problemen beror ju på att många arbetare från länder som Polen och Rumänien har valt att vända hem efter EU-utträdet 

Men The Spectators chefredaktör Fraser Nelson pekade i en intressant text i lördagens SvD på en annan sida av myntet: höjda löner på den brittiska arbetsmarknaden. Lönen för lagerarbetare har exempelvis stigit med 30 procent på ett år och totalt har lönerna i Storbritannien stigit med åtta procent – den snabbaste ökningen på två decennier. 

Premiärminister Boris Johnson tar löneökningarna till intäkt för att det var rätt och riktigt att lämna EU. Det var den fria rörligheten inom EU som gjorde att Storbritannien fick låga löner, låg tillväxt och låg produktivitet. Nu måste företagen sluta hoppas på ökad invandring och börja betala högre löner i stället, är hans budskap.

Att skylla de låga brittiska lönerna enbart på EU är dock märkligt. Storbritannien har haft en stor låglönesektor ända sedan 1970-talet, då fackföreningarnas inflytande minskade och det blev ovanligare med kollektiva löneförhandlingar. Johnsons parti är inte oskyldigt till den utvecklingen – för att uttrycka det milt.

Orsakssambandet är därför snarare det omvända, Storbritannien fick en omfattande invandring från EU mycket på grund av den stora låglönesektorn. Om britterna ska få långsiktigt högre löner krävs därför mer än bara gränsbommar.  

Skattesubventioner leder alltså till ännu större invandring av lågkvalificerad arbetskraft.

Men det vore samtidigt fel att avfärda Boris Johnsons budskap som en falsk flört med sina nyvunna arbetarklassväljare. Samma tankar har bubblat ett tag inom konservativa kretsar. Den amerikanska debattören Reihan Salam argumenterar exempelvis i boken Melting pot or civil war från 2018 för att en alltför stor tillgång på billig arbetskraft är ett hot mot konkurrenskraften.

I stället för automatiseringar och effektiviseringar – som ger utrymme för högre löner – löser då näringslivet uppgifterna med fler lågbetalda arbetare. Bilarna blir handtvättade i stället för automattvättade, typ.

Sverige har en helt annan situation än Storbritannien. Här har endast 2,5 procent av dem som arbetar en låg lön – jämfört med närmare en fjärdedel i Storbritannien.

Det intressanta är dock trenden. Där Boris Johnson låter som om han vill införa en skandinavisk höglönemodell, har Sverige i stället börjat försöka skapa fler enkla jobb på politisk väg – exempelvis genom att skattesubventionera sådant som hemstädning och flyttjänster.

Det går att förstå tanken. Den höga arbetslösheten i Sverige beror till stor del på att många invandrare inte är tillräckligt produktiva för att kunna anställas till höga, kollektivavtalade löner.

Problemet är bara många av rut-jobben inte går till flyktinginvandrare utan till EU-medborgare. Skattesubventioner leder alltså till ännu mer invandring av lågkvalificerad arbetskraft. Därtill har Sverige västvärldens mest generösa regler för jobbinvandring från länder utanför EU. Trots det tycks många svenska politiker agera som om svensk arbetsmarknad vore ett slutet system.

Boris Johnson må överdriva EU:s påverkan på den brittiska arbetsmarknaden. Men svenska politiker borde tvärtom fundera mer på hur den fria rörligheten och invandringen påverkar jobben. 


Patrik Kronqvist är ledarskribent och biträdande politisk redaktör på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.